Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörande af den rikliga mängd lmmusämuen, som linnas
hopade i densamma l).
Flygsanden är också, såsom redan blifvit nämdt,
en bildningsprocess som ännu pågår i Danmark
isynnerhet vid dess vestkust. I fordna tider, då stora sträc-
’) Liknande naturföreteelser, som i Danmark kallas ahl, har
man äfven konstaterat i andra länder, bland annat i Frankrike
hvarest dessa förekomma under namn af ,,Alois“ och i Norra
Tyskland, såsom redan antydt, under benämning „Ortstein“.
Så typisk, som abien här blifvit beskritven, uppträder den
dock icke alltid. Nyare undersökningar visa också, särskildt af
Overförster D:r P. E. Miiller i Köpenhamn (Tidsskrift ior Skovbruk,
III och VII Bind), att dylika bildningar icke bör förväntas ensamt
under ett ljungbeväxt mortäcke (last och seg humus) utan öfveraDt
der en morbetäckning förekommer på jernhaltig sandjord såsom t,
ex. i bokskogar, granskogar m. m. I Böhmen skola ahlbildningar
till och med blifvit funna i tallskogar. De måste dock här liksom
ä skogbeväxt mark i allmänhet befinna sig i sitt första stadium.
D:r Miiller anser också derför att den karakteristiska hedjorden icke
är annat än ett resultat af de många faktorer, som verka i en slik
jordmän och hvilka af flere forskare blifvit iakttagna, ehuru frågan,
boträflnnde aldbildningon icke blifvit behörigen klargjord.
I Finland har, såvidt förin har sig bekant, åt frågan icke
egnats någon skild uppmärksamhet. Den torde dock likasåväl som
en mängd andra vara fortjent häraf, ty den kan ha inflytande på
kulturarbetena och måste äfven annars vara af intresse vid
bedömande af landets egendomliga naturförhållanden. Att skäl till ett
sådant antagande äfven hos oss kan förefinnas, tjenar bland annat,
det kända förhållandet att rödbrun svamsand, stundom begagnas af
allmogen såsom gödsel och framhålles såsom ett godt gödselämne.
Detta skulle häntyda på att, di svamsaudeu i och för sig måste
anses vara fattig på fåltspat och den mekaniska blandningen icke
plötsligt torde inverkat på sädesalkastningon, härvid utom jernoxid
en mängd humus- och andra för växtnäringen tjenliga ämnen
blifvit öfverförda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
