Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Evois och Mustiala instituts skogar, hafva de uppgjorda
hus-hållriingsplanerna lill alla delar kunnat följas och tillämpas,
och dock har t. ex. för skogen som tillhör Mustiala institut
2:ne olika indelnings- och hushållningsplaner 1 »liivit
uppgjorda inom förloppet af 30 år Jag vill i korthet
karaktärisera situationen härvidlag sälunda: „att på Evois
hushåll-ningsplaneriia ännu viintä pä, att sådana virkesbehof skola
uppstå, att det blifver en möjlighet att fördelaktigt utlöraalla
ile i hushàllningsplanerria förordade och föreskrifna
hushåll-ningsälgärder. pa Mustiala åter har icke, och kunna icke,
årets a’la olika virkesbehofver tillgodoses ifrån årshyggena,
utan mante de uppsökas och anskalfas på så sätt och ifrån
do skogstrakter, det i hvaije fall svnes ändamålsenligast och
fördelaktigast. Uti kronoskogarna, och i allmänhet uti
skogar, der man år ut och år in vill och kan åtnöja sig med
endast ett öller på sin höjd några få virkessortiment, är det
dock betydligt lättare och möjligare att uppställa
hushållningsplaner, som ined fördel kunna följas t. o. m. en bel
omloppstid. Men äfven der är afverkningen, resp.
försäljningen, mer eller mindre beroende af de för tillfället
rådande Iräkonjunktureroa, eller behofvet och elterfrågan af
virke för verldsmarknaden. Här, likasom vid den privala
skogshushållningen, är det sålunda de verkliga behofven, som
till stor del diktera afverkningsbeloppet och
afverkningsplat-sen, och icke afverkningsbeloppet och virkesslagen, som
bestämma årsbehofven. Just denna enkla sanning anser jag
att ej tillbörligen blifvit beaktad vid uppgörande! al
afverk-nings- och löryngringsplanerna, särskildt då det gällt att
ordna hushållningen i privata skogar. Det har händt alt
egendomsegaren t. o. m. råkat i förlägenhet om „hvad som
borde göras med det afverkudc virket" och huru ett sådant
behof kunde tås till stånd att virket tinge lörmånlig
användning o. s. v.
Ur teoretisk synpunkt kan man här göra den
anmärkningen, att den uthålliga afkastningen, genom att låta
be-holven diktera afverkningsbeloppet, kommer att i högsta
grad äfventyras. Men vill jag påstå att „öfverafverkning"
jemförelsevis lika ofta faktiskt inträlfat i indelade som
oindelade skogar, och är öfverafverkningen enligt min tanke
likaledes relativt det minsta felet som kan begås vid
skogshushållningen i allmänhet, hvaremot afverknings- och
hushållningssättet i öfrigt oftast lider af stora och påtagliga
brister. Blotta tiden läker och rättar en öfveralverkuing,
men hvarken tid eller arbete kan någonsin reparera en fel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
