- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / Sextonde Bandet. Första-Tredje häftet /
38

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

aklig hushållning. Derföre, då det gäller att ordna
afvikningen och föryngringen å en privat skogslägenhet, anser
jag att man icke borde slösa mycken tid på att uträkna
tillväxten, virkesmassan, den växtliga skogsmarken,
odlingsbara marken in. fl., ty dessa faktorer äro ständigt
underkastade förändringar och ofta nog beroende af olika
indi-viduela tycken. Deremnt anser jag att man icke borde
försumma att ända i de minsta detaljer, såväl ute på marken
som à en för ändamålet i stor skala skitserad
årshyggos-karta demonstrera och anteckna sättet och ordningen, huru
hyggesytan bör afverkas och behandlas, så att
virkcsbehof-vén derifrån kunna fyllas med iakttagande af en rationel
skogsskötsels fordringar och ändamål. Del är Riga troligt
alt alla olika virkesslag kunna erhållas ifrån en enda
års-hyggesyta och vid en enda hyggesföljd, utan är
sannolikheten större för, alt hvarjo virkesslag lämpligast bör uttagas
ifrån en viss och särskild hyggesföljd. Att uppgöra en
in-delningsplan för ett enda afverkningssätt, sålunda att mau
indelar en skog ,,/or trakthygge" eller ,,/b’r timmerblädning",
anser jag vara hvarken önskligt eller ens möjligt vidare än
till namnet. Då man antager den s. k. växtliga
skogsmarken, omloppstiden och 20-åriga periodiska hyggesylor till
norm vid bestämmandet af linienätets form och
utsträckning. anser jag äfven att största delen af liniernas nytta
och betydelse går förlorad. De upphöra att vara precisa och
säkra orienten Dgslinier; de kunna ej användas som
hjelp-linier vid geodetiska mätningar eller vid utsättande af
likformiga hyggesytor; det erfordras ett särskildt studium för
all lära känna deras sträckning och förlopp i olika delar af
skogen; såsnart omloppstiden förändras eller den växtliga
skogsmarken af en eller annan orsak förminskas, upphör
äfven de motiv, som varit för deras läge bestämmande.

Då jag fruktar att jag redan kanhända mycket tagit
mötets uppmärksamhet i anspråk, öfvergår jag till att i
största korthet relalera huru måhända en skogshushållning
lämpligast borde ordnas så, att afsättningen och
föryngringen på bästa sätt skulle tillgodoses.

Först utstakas ett reguliert, eller så alt säga
matematiskt, linienät uti skogen, oberoende af hvilket
afverknmgs-eller ioryugringssätt vid den framtida hushållningen kommer
till användning, endast och allenast för att vid
hushållningens plan- eller grundläggning och i en kommande framtid
underlätta och möjliggöra en lätt och säker orientering i
beståndens fördelning, beskaffenhet m. m. Derefter, och se-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:39:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/16/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free