Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
att närmare studera växtvärldens historia Och utreda de olika
arternas spridningsvägar. Det är endast tack vare den
växt-paläontologiska forskningen vi fatt någon inblick i hithörande
omständigheter, och endast med tillhjälp af denna unga
vetenskapsgren kan växtgeografen lyckas bringa ljus i mänga ännu
dunkla frågor.
Vid gräfning i äldre mossar fann man djupt under ytan
lämningar efter växter, som ej mera lefde i trakten. Man drog
häraf den slutsats, att växtvärlden fordom varit en annan än
nu, och började göra noggranna vetenskapliga undersökningar.
Det visade sig snart, att man i mossarna kunde studera den
tidigare vegetationens historia af de lämningar, som under
tidernas tider inbäddats i gvtje-, dy- och torflagren.
Som bekant inträdde under slutet uf det tidsskede
geologerna benämna tertiärformationen en allmän klimatförsämring,
som fortgick ännu under böljan af den därpå följande kvartära
formationen och förorsakade en allmän nedisning, sträckande
sig i vår världsdel långt nedåt mellersta Europa. Efter den
stora nedisningen följde en tidrymd, som vi kunna kalla den
stora afsmältning»). Den föranleddes af en allmän
klimatförändring, med mindre nederbörd och längre sommar. Isranden
drog sig tillbaka och samtidigt egde, som det tyckes, en land
sänkning rum, hvarvid hafvet — Yoldiahafvet kalladt — kom
att täcka större delen af de förut nedisade länderna. Denna
landsänkning efterträddes af en landhöjning, hvarigenom
Yol-diahafvets yta sjönk och dess förbindelse med Oceanen afbröts:
Östersjön blef ett innan haf. I A ney lussjön, som den
benämnes, afsattes den undre gråleran.
Denna höjning blef för den nordiska växtvärlden af
genomgripande betydelse. Den slog en bro emellan mellersta
Europa och Skandinavien jämte Finland, en bro, öfver hvilken
växterna kunde invandra till dessa då »öde och toma» näjder.
Af lagren i torfmossar|ia synes framgå, att de första invandrande
viktigare trädslagen varit björk och asp. Ungefär samtidiga
voro siilg gråvide och en. Närmast öfver det björkfröförande
skiktet har man kunnat iakttaga ett annat med rester uf tall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>