Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•208
åtminstone till silt yttre uppträdande är att uppfatta såsom
en art af blysand.
Beträffande äter analoga bildningar i andra länder till
det under blysanden liggande rostfärgade lagret hos oss, sà
må här i korthet anföras följande. Ramann säger: »Under
detta ljust färgade skikt (blysanden) följer skarpt skildt frän
detta en gul till brunt färgad jordmån, som småningom blir
ljusare mot djupet. Mellan sandkornen anträffas järnoxid
eller järnoxidhydrat, som hufvudsakligen färgar sanden. > Då
blvsanden öfverlagras af råhumus äfvergår delta brunfärgade
lager till ortstein eller ortsand. Sibirtzev beskrifver lagren
under podsoljorden på följande sätt: Därpå följer
undorgrun-den eller moderjorden (Sous-sol ou roche-mère), söm är
morän-artad, stenuppfykl. sandig, rödbrun med fläckar af podsol.
Ortstein bildar linser, kulor eller sammanhängande bäddar i
nedre delarna af det andra lagret (bljsanden) eller på
gränsen mellan detta och undergrunden.
Att det rostbruna lagret jämte det gula lagret hos oss
till yttre uppträdande och förekomst hafva sina motsvarigheter i
de i grannländerna under blysanden anträffade färgade lagren
är enligt det ofvan sagda tydligt. Men det gälde alt påvisa
i hvilken mån denna motsvarighet yttrar sig. Äro blvsanden
och den rostfärgade sanden identiska eller analoga med
motsvarande bildningar i Danmark. Tyskland. Franrike, England
och Ryssland? För att fa svar på denna fråga och vinna en
inblick i de processer som vid förvittringen utspelas i vara
jordmåners ytlager anstäldes en serie analyser för hvarje lager.
Till först undersöktes huru stor procent af hvarje lager,
som är löslig i vatten. För detta ändamål afvägdes JOO gr.
linjord (kornstorleken mindre än 3 mm. i genomskärning)
torkad vid 125° ( .. Finjorden braktes i en större kokflaska
tillsamman med 500 gr. destillerad t vatten. Genom trägen
omskvalpning under 5 dagars tid åstadkoms, att gruset så
mycket som möjligt utsattes for vattnets invärkan. För
öfrigt förfors enligt Fresenius’ lärobok l). Procenten af i vat-
’ 11. F rosenius. Anleituug zur qvautitativen chemisclieu
Ann-lyse 1S9G. Bil II pug. 666 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
