Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
II.
Närmaste anledningen till atl vi i gårdagens tidning
äter logo upp det nordenskjöldska förslaget om inrättande i
Finland af en nationell naturpark. där vildmarken fridlystes
för all i n värk an från kulturens sida, där människohanden
linge göra intet, ulan all daning lämnades ål. naturen ensam,
gafs oss af ett liknande sträfvande frän de senaste dagarna
i Danmark.
Om hvad man därstädes tillämnar, vet en notis i tid
niugsprässen förtälja följande:
»Det har väkts förslag om all upprätta två stora
nationalparker i Danmark för att bevara den karakteristiska natur
formen i orördt tillstånd. Hedens fortsatta uppodling med
för, att hvarje någorlunda stor sammanhängande hëdsträcka
i en icke aflägsen framtid skall ha försvunnit. Därför
föreslås, alt den stora Karupslätten mellan Heming och Viborg
skall fredas, sa att den städse må kunna bevara bilden af
en vild. ouppodlad bed.
De väsljutska klitternas planterande med träd och busk
växter förändrar också naturbilden. Därför föreslås, all bela
Iraklen söder om Skagen från Vesterbavn till Kattegat skall
bevaras som en nationalpark hvilken för alltid kan ge
oförändrad bild af den märkliga naturen.»
Danmark har i många afseenden varit ett föregångsland
för oss finnar. Vi ha därifrån hämtat uppslaget till vara
folkskolor och folkhögskolor, till mejeriväsendet, fjäderfäsköt
seln jämte mycket annat. Om man nu i samma Danmark,
där man ej har annan ursprunglig natur atl uppbevara. än
den öde heden och sanddynerna, står i beråd att förvärkliga
en tanke, som icke häller varit främmande hos oss, hvarför
skulle vi ej taga exempel därifrån äfven rörande nämda
uppslag.
Af den karaktäristiska formen pä var skogsnatur har
redan mycket gått förloradt. Kulturen har tagil sin del däraf,
vinstbegäret och misshushållningen sin. Mest, ojämförligt mest
har likväl elden förstört. Hvad man un till dags förstår med
finsk utmark, företer i allmänhet en bedröflig bild af
förstörelse med kalbränd grund och några rifna, sotiga rester af
en pa all sätt devasterad skogsväxtlighet, hvilken ej rner kan
gifva någon bild af karaktäristisk naturform. Men så är lik
väl ej fallet öfver alt. I våra vidsträkta kronoskogar ha
far-eldarna häjdats redan för ett halft sekel tillbaka. Åvärknin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
