Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
garna och «.le häjdlösa afvärkningarna likaså. Men hela
hushållningen i dessa marker har för del mesta inskränkt sig
till skydd och uppbevarande. titan nämv&rda ingrepp af kul
tur eller nyttjande. I kronoskogarna har sålunda redan ini
der etl halft sekel förfarits på just sådant säll. snm liiir
afses med förstaget om nationalparker. Och där deri typiska
öfyeråriga formen ä I. ex. furuskog redan genom
människohand beröfvats sina äldsta individer, där kan en ahsolut
fridlysning med tiden återskaffa det. som tagits bort.
I let är därför någonstädes inom vara statsdomäner,
platsen för en blifvande naturpark för evärdeliga tider lättast
torde kunna uppsökas. Den borde tagas tillräckligt vid, för
all bilda ett hell för sig samt för all äfven medgifva
uppe-hållsraöjligheter för till vildnatiiren hörande djurformer. Deri
borde vidare bestå af omväxlande terräng, för all lämna våra
vanliga skogsträn tjänliga ståndorter. Mossar och kärr borde
ej häller saknas eller sjöar och rinnande vattendrag. Endast
sä kunde det typiska i all fås fram.
Om man så tänker sig en dylik naltirpark skyddad och
bevakad men absolut fridlyst för all invärkan af
människohand under t ex. ett sekel, skulle den förvisso redan
erbjuda forskaren och naturvännen någonting, som på intet
annat *äll kunde uppnäs. Skulle parken få stå orörd Under
tvänne sekel, vore resultatet däraf oskattbart, och vi kunde
da visa hän på någonting, enastående för sig, utan exempel
i något land.
Såsom ett vilkor af betydenhet för en dylik park bör
äfven ihågkommas, all den ej finge vara altför långt aflägsen
från möjligen tänkbar framtida kommunikationsled, för att ej
blifva öfverhöfvan svårtillgänglig. Nu varande
kommunikationer spela härvid gifvetvis en mindre roll, då hela saken är
stäld på framliden, men detta säger ju sig själft utan vidare
ordande. Vid nationalparken kunde kanske äfven fästas var
fräjdade landsman A. E. Nordenskjöld* namn. Han har ju
till först tagit upp förslaget om dess skapande, och vi ha icke
inom vårt land något annat bestående minnesmärke öfver
nordostpassagens man.
Kommer sn frågan; hvem skall nu taga upp projektet?
Hvem del blir, är förstås af ingen synnerlig betydelse,
blott saken främjas. Men för vår del ville vi hälst hänskjuta
detta till finska forstföreningen. Inom denna förening
föreligger intimast möjliga bekantskap med den linska utmarken,
med kronoskogarna och våra skogsförhållanden i allmänhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
