Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
i själfva värkel linnes i dessa Irakier resler af en dylik.
Denna bärgarl är sandstenen, som i smärre fragment ännu
anstår i dessa trakter. Visserligen föreligger mig veterligen
ännu ingen analys öfver sandstenen, men en ytlig betraktelse
af bärgarten angifver, att denna är en kvurtsrik arkos. De
lösgjorda sandkornen i gruset hafva också en förvillande
likhet med inineralfragmenteii i sandstenen, hvaraf större
stenar här och hvar anträffas i de gröfre grnslagren vid Kauttua.
Men icke nog därmed. De nutida sandkornen påminna också
myckel om mineralkornen i rapakivin. Det ser därför ut
som om del nutida gröfre gruset i dessa trakter en gång förr
skulle, efter det alt rapakivin söndervittrat, gifvit upphof till
ett grus, som under mycket langa tider varit utsatt för
förvittring och utsköljning samt därpå sauunansintrat till en
sandsten, hvilken under och efter den stora istiden
söndersmulats till grus. Att förhållandena sålunda gestaltat sig, som
här ofvan anförts, och att således det ur sandstenen
framgångna gruset är ett ursprungligt rapakivigrus. därom
öfvertygas man vid jämförelse mellan särskildt förekomsten af rätt
stora totalmängder af kali äfvensom af dessa kalisalters ringa
löslighet. En jämförelse i delta hänseende med grus som t. ex.
härstamma från egentliga granitterränger är upplysande.
All antingen myckel långa tider åtgått eller att en
mycket starkare förvittring varit värksam vid rapakivigrusels
omdaning til! sandstensgniset under dess preglaeiala skede, far
man antaga på grund af dess nutida ytterst afvikande
kemiska sammansättning från den bärgart, som sannolikt utgör
dess ursprungliga moderklyft.
Smil redan i en tidigare uppsats i denna fraga blifvit
framhållet, är det icke i totalanalyserna, som den sekundära
förviltringens yttringar skarpast framträda, utan i de
klorväte-sura extrakten. hvilka af respektive förvittringslager
undersökas. I dessa utdrag liksom markeras de olika
förvitlrings-faserna kvantitativt.
Jämföras summorna för i 14u/o— saltsyra lösta ämnen i
de olika lagren, sa finner man, all äfven i en så faltig jordmån,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
