Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
sora del grofva gruset frun Kanttita framställer, de olika
för-vittringslagren utan svårighet skiljas från hvarandra. Medan
löslighetsprocenten i det humösa gruslagret stiger till 0.85 %,
sjunker denna i någon mån i hvitsandslagret för all åter höjas
i de under liggande färgade lagren. Del af nedsipprade
frätande syror mes! angripna hvit- eller gråsandslagrel under det
sekundärt anrikade humösa grustäcket är mest blottadt på
lösliga beståndsdelar, hvilka ned transporterats till det
brun-färgade och såsom här synes vara fallet i synnerhet lill det
gulfärgade skiktet. Att äfven en anrikning af del underst
liggande morängrusnijölet skell har tidigare omnämts liksom
detta äfven framgår af detta grus’ jämförelsevis stora
löslighet. Betraktas åter löslighetsförhållandeua för de! femte
lagret och del direkta rupakiviförvitlringsgruset jämsides, så
finner man, hvilken stark invärkan ytförvittringen genom
at-mösfäriliernas, humösa syrors m. fi. andra agentiers
medvärkan har på gruslager.
Beträffande de olika saltens löslighetsförhållanden, så
springer genust i ögonen alkaliemas något egendomliga
inbördes löslighetsprocenler. Medan i grusjordmåner,
härstammande från öfvervägande gran it terränger lösligheten af
kali-salterna alltid är större iiu deri hos Na-salterna, så finner
man ett motsatt förhållande ega rum i del gröfre gruset frän
Kauttua. Frånser man från det humösa första lagret, som
lill följd af sill uppkomstsätt a priori bör innehålla
jämförelsevis stora mängder lösligt kali, så finner man, all. i de
tre under liggande lagren en mycket svag löslighet (0.5 0.8
%) är utmärkande för kalisalterna. Däremot är lösligheten
för Na-salterna, såsom t. ex. i andra lagret är fallet, ställvis
synnerligen stor.
Liksom totalmängden af alkalisalter i det leriga
morän-gruset iir större än mängden af alkalier i de öfver liggande
zonerna, så är också lösligheten (med undantag af i första
lagret) större. Jämför man äter totalmängden alkalisalter i
det leriga morängruset och rapakiviförvittringsgrnset, sa finner
man, att ehuru det förra gruset innehåller i total mäugd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
