Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om användningen af logaritmiska
e^ponen-tialserier för beräknande af rät- och
kroklinig tillväMökning
af A. Sivt’n.
Enhvar vetenskapligt bildad forstman liar sig bekant,
att gränslinjerna eller formkurvorna till
midtellängdgenom-skärningar af solida kägelformiga kroppar af regelbunden
form kunna noggrant beräknas. Tänker man sig nämligen
längdaxeln från spetsen till basen såsom en abscissa och
formkurvans vinkelräta afstånd från densamma vid olika
längder från spetsen såsom ordinater, så stå dessa
ordinater längs hela längden i ett bestämdt förhållande till
afståndet från spetsen såsom begynnelsepunkt. Man vet att
diametrarne hos neiloiden tilltaga från spetsen emot basen
i förhållande till qvadratrötterna af afståndens kuber, att
detta hos könen sker i direkt förhållande till afstånden och
hos paraboloiden i förhållande till qvadratrötterna af
afstånden. Väl bekant är också, att dessa kroppars kubiska
innehåll förhålla sig till en cylinder af samma höjd och
bottenarea, neiloidens såsom 1: 4, könens såsom 1: 3 och
paraboloidens såsom 1: 2. Trädstammame jämföras i
allmänhet med nämnda solida kroppar, men öfverensstämma
nästan aldrig med någon af dem fullständigt, utan ligga
till formen, som oftast vexlar från 0.4 till 0.6 af cylinder,
emellan dessa tal. Nutida läroböcker sakna emellertid
uppgifter om stamkurvors bestämmande för antydda
mellanformer. Då sådant för oss forstmän dock är högst
nödvändigt skall jag visa, huru detta låter sig göra med
tillhjälp af logaritmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
