Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Skogsgräiisen i norr skrider nedåt, växtligheten
aftager och genom ett oförnuftigt ingripande frän
människans sida kan denna gräns rycka långt mera åt söder än
man anar. Som ett bevis på sanningen häraf och som
ett memento påminde talaren om de lemningar af tall
som i trakten af Muonio elf finnas långt ofvan
skogsgränsen.
Herrar Sandberg, Mantell och Juselius utsägos härefter
att med stöd af diskussionen utarbeta svarpäfrägan och
godkändes nedanstånde af dem föreslagna kläm som
årsmötets svar pä den uppställda diskussionsfrågan:
Forstföre ningen förordar, att ä vattendela ren a och
liknande hög/ända marker i hela landet, men
företrädesvis i de nordligaste trakterna, tttstämplingen pä det
omsorgsfullaste förrättas efter forstliga principer samt
synnerligen inom Lappmarken, skogarne pd bergskrönen
äfvensom i glest bevuxna nordliga och nordostliga lägen
helt och håller lemnas outstämplade.
Andra frågan: Till hvilken erfarenhet har man i
vårt land kommit beträffande toppkvistningen a
timmer-hyggen ?
Först yttrade sig Herr T. A. Heikel hänvisande till
sitt referat i frägan vid filialens möte i Uleåborg är 1901.
Talaren sade sig ej kommit till andra resultat än dem han
uttalat vid nämnda möte. Han hade tvärtom yttermera
blifvit bestyrkt i sin åsikt att föryngringen faktiskt var bättre
a sadaua marker där topparna lemnats oafkvistade. Detta
förhållande framträdde bäst à renlafs och hölstriga
marker, och ansåg han att loppkvistningsmedlen borde finna
en bättre andvändning än de nu hade. I Sverige fingo
topparna blifva okvistade om de saknade afsättning.
Man påstod, anmärkte taiaren. att skogselden vore
svarare att dämpa på marker, där kvistarna sutto fast vid
toppen. Måhända låg i detta påstående sanning, men
ansåg talaren detta förhällande för något ganska betydelselöst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
