Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Herr Roos anförde att lian under förliden sommar
utfört undersökningar å tusental hektar omfattande
hemmans-skiften, a hvilka skogen blifvit afverkad till props. Han
hade da försökt göra iaktagelser beträffande herr T. A.
Heikels rön, men kommit till ett sådant resultat att lian
ej ansåg sig kunna understöda herr Heikels uttalanden
vid filialens möte i Uleåborg 1901. Oaktadt goda fröär
förekommit och ris, kvistar och oafkvistade toppar betäckt
marken kunde ingen återväxt af barrträd förspörjas. En
och annan björkplanta hade spirat upp genom bratet.
Herr K. Tammelander invände mot föregående
talares observationer att de voro gjorda å devasterande
props-hyggen, som kolliderat med skogslagen, och ä hvilka i
det närmsta alla träd fallit för yxan. Diskussionsfrågan
rörde sig däremot om topparna vid stockhyggen och
skilnaden var enl. talarens förmenande stor hvad
afverknings-ytornas utseende efter hygget beträffar. Vid ett props
hygge af den beskaffenhet, som de af herr Roos
undersökta, betäcktes marken med ris, kvistar o. d. affall till en
sådan tjocklek, att fröet ej kan nå marken och sålunda ej
gro eller någon planta rotfästä sig. Vid stockhyggen
sådana man vanligen sett dem i kronans skogar föllo träden
däremot ej så tätt och affallet belamrade ej hyggesytan i
sä hög grad som vid propshyggen.
Talaren sade sig ej hafva sett skogarna i
nordligaste Finland, men trodde att timmerbestanden där voro
ganska glesa och topparna efter hygget följaktligen äfven
ganska glest liggande. I sydligare Finlands tätare
timmerskogar kunde de oafkvistade topparna efter stockhyggen
utgöra ett hinder för kommunikationen i skog och mark.
Man hade enl. talarens tanke åtminstone ej med
säkerhet kunnat pavisa att de oafkvistade topparna utgjorde
ett hinder för återväxten i Norra Finlands skogar. Snarare
hade man påstått motsatsen. Nu ville talaren fråga om
ej topparna i dessa sällan besökta skogar gerna kunde fa
ligga såsom de lågo och de s. k. toppkvistnings medlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
