Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
furstliga litteraturen förekommande kuberingsformler, som gifva
exakt resultat för åtminstone könen, paräboloiden och
cylindern grunda sig à den Newton-Kieckeska formeln, hvarför
det numera icke heller borde väcka hans förundran, all de
af mig härledda formler hvila å samma bas, tydligen af det
enkla skälet, att. någon annan fullt exakt formel, än den af
Newton uppställda, icke kan med bibehållande af lika länga
sektioner eller mätningsafständ fran längdmidten framställas
för neiloiden, könen, paraboloiden och cylindern gemensamt.
Önskligt hade därför varit, att den anonyme kritikern
välvilligt hade gifvit meddelandenas läsare del af de tre liknande
formler, hvilka af honom uppställts utan att grunda sig a
Newtons formel. Han torde emellertid ursäkta mig om jag,
intill dess sådant skett, hyser ett visst misstroende till saviil
lians sanningsenlighet som kapacitet.
Vi skola nu se till, i hvad män de af mig föreslagna
formler, öfverensstämma till resultatet med dem, från hvilka
desamma påståtts härstamma. Förhållandet är ju i
allmänhet det att de formler, hvilka erfordra ett större antal
mätningspunkter, vinna i noggranhet vid beräknande af
innehållet till regelbundna kägelformiga kroppar af annan form än
neiloidens, könens och paraboloidens, men jämväl vid
enahanda antal mätningspunkter hafva vissa formler ett
obestridligt företräde, hvad noggranhet beträffar.
Det främsta villkoret för en i forstligt hänseende
praktisk kuberingsformel är ju i allmänhet, att densamma är
enkel, men det oaktadt gifver ett tillfredsställande resultat. 1
sådant hänseende förutsättes det, bland annat:
att mätningspunkterna skola vara jämförelsevis fä och
tagas a sådana ställen af stammarne, hvarest stamformen öf
verhufvudtaget visar större regelbundenhet;
att abscissintervallerna a mätningslinien i stammens
längdriktning äro belägna pä lika afstånd fran midtelpunkten;
alt den oregelbundna utvidgning, som i flertalet fall
vidlåder stammens nedersta del vid mätningen ej kommer i
betraktande;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
