Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tavastmon.
Våra mer eller mindre på kammare uppkonstruerade,
åsar och vattendelare hafva småningom fått vika för en nyare
uppfattning af deras natur. Sålunda hafva flere af dem
alldeles försvunnit från kartan, andra ändrat riktning, form,
läge o. s. v.
En af dessa har dock varit allför typisk för dylika
ås-bildningar för att kunna utstrykas. Den har egendomligt nog
fått bibehålla sin form och sitt läge på kartan i hufvudsak
oförändrad. Härmed åsyftas den stora höjdsträckning man
lärt känna under namn af Tavastmon, eller Hämeenkangas.
Belägen mellan 61°— 63°, sålunda atl 62° skär dess
nordliga del, böjer sig denna asartade sandmark småningom
frän Österbottens llackland vid Kauhajoki, genom Parkano,
Karvia, Kankaanpää, Jämijärvi, Ikalis och Tavastkyrö sock
nar till en ofta mycket skarpt framträdande sandås af
betydande höjd, hvilken slutar något öster om Kyröfors
vattenfall i Tavastkyrö socken.
En liknande höjdsträckning vidtager litet sydligare från
Kyrösjärvi norra strand, samt fortlöper i samma riktning som
den förra till Tammerfors och Kangasala.
Pä några geologiska kartor, saml [ta en af Forslmästar,
Doktor B. Herlin upprättad karta öfver dessa trakter, äro
vidare utmärkta en mängd mer eller mindre tydligt
markerade ås-sträckningar från norr till söder, eller något sa när
i rät vinkel mot den egentliga Hämeenkangas.
Dessa, vinkelrätt emot sagda mo utmynnande åsar skulle
enligt Herlin »utgöra lämningar efter jökclelfvar, hvilka upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
