Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
byggt de skiktade moränerna» - såsom man äfven i Norge
påvisat vid liknande förhållanden.
Enligt geologiska undersökningar sommarn 1904 torde
dock slörre delen af dessa sistnämnda åsar alldeles komma
att försvinna från geologkartan såsom uppritade allför
skematisk| och ulan föregående grundligare iakttagelser.
Den »åsgren», hvilken enligt Herlin skulle förena sig
från nordvest med Pohjankangas, består endast af mindre
moholmar, hvilka icke äro att betraktas såsom åsbildningar.
Tavastmon består egentligen af tvänne till sin yttre
karakter ganska olika delar. Den norra delen, kallad
Pohjankangas, sträcker sig från norr till söder ända till den
bekanta Kungskällan; deri södra delen äter fortsätter frän vest
till ost höjdsträckningen under namn af Hämeenkangas ända
lill Kyröfors. Härigenom kommer denna åsarlade sandmark
att bilda en nära nog rätvinklig figur.
Pohjankangas företer i allmänhet bilden af en hög
sandås med branta sluttningar, en längd af omkring iO
km. och en brädd af 2 km., och är omgifven af stora
myr-och mossmarker.
Hämeenkangas äter utgöres af en ojämn
mosandsbild-ning, ined flerstädes skildt uppträdande slörre åsar och
egendomliga, runda sandkullar. Den sluttar småningom mol
kringliggande liigre belägna sumpmarker, eller mot .lämijärvis stora
vattenbasin. Dess längd är omkring 60 km. saml brädd
1—5 km.
Höjdbestäinningar hafva flerstädes blifvit utförda.
Sa-lunda uppgifver Herlin, all Pohjankangas skulle uppnå en
höjd öfver hafvet af 117—131 m., och Hämeenkangas 90—
179 m. Sistnämnda punkt befinner sig på en skild
ås-bildning af Hämeenkangas kallad Soininharju.
Angående denna sandmarks geologiska uppkomst äro
åsigterna, synes del, ganska delade. Under del alt en del
geologer anse den vara moränbildningar, (sido- midtel- eller
ändmoräner), anse andra, att endast den mer utbredda
Hämeenkangas bör betraktas som moränbildning (ändmoriin),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
