Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
dti iller den nordligare belägna Pohjankangas möjligen är
en lämning af någon glacia]flod.
Jordmanen nigöres af sand och grus, ställvis
uppblundad med rullstenar, men af olika beskaffenhet på olika ställen.
Sålunda synes det, som vore jordmånen någol friskare
och mer uppblandad med större stenar på Pohjankangas,
saml på södra sluttningarna af Hämeenkagas, än på
sistnämnda höjdsträcknings öfre och nordliga delar.
Huru mycket åsigterna äfven häri skilja sig från
hvarandra framgår bland annat däraf, att, då Herlin säger; att
denna sand synes under tidernas lopp blifvit slarkl
impregnerad med humussyrade järnoxider sådana lager af
»al-jord» anträffar man nästan üfveralt pä denna mo —
framhåller alldeles i motsats härtill Direktorn för Geologiska
kommissionen. J. .1. Sederholm, all ban »vid talrika gräfningar
konstaterat, att någon bildning af med järnhumater
sainman-bakad sand, s. k. ortsten eller al, icke här förekommer».
Angående jordmans förhållandena på Hämeenkangas
yttrar Sederholm uti ett »Utlåtande», afgifvet till
Kankaanpää revierforstmüstare med anledning af en sommarn 1904
företagen geologisk exkursion på undertecknads begäran, att;
»Sanden var tvärtom lös och bestod på de flesta ställen af
ganska grofva, 1- 2 rom. i genomskärning mätande korn.
Det öfversta skiktet var till ett djup af c. 15 cm. temligen
humusrikt och pä grund häraf mörkfärgadt, medan den
underliggande sanden var röd. Nügon hvit s. k. blysand,
hvilken skulle antydt, alt en kemisk ^lakningsprocess här
försiggått, iakttogs ej. På grund häraf kan med bestämdhet
sägas, alt orsaken till trädlösheten här icke, såsom pä de
jutska hedarna, är förekomsten af humussandslen».
1 motsats härtill framhåller åter Herlin, alt sådana
lager här gifva sig tillkänna endast såsom en mer eller mindre
rostfärgad zon under »blysand» analogt med förhållandena
i Danmark. Äfven hvad reffelinätningar beträffar, synes
Her|rns uppgifter skilja sig från senare gjorda undersökningar.
Likaså hafva andra forskare kommit till ganska divergerande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
