- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / XXII Häfte 1-4 + Supplement/XXII nide. Vihko 1-4 + Liite /
241

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hälsninsgtal, hållet den 1 mars 1902. på årsdagen af
forstinst-itutets öppnande för 40 år sedan, af A. G. Blomqvist.

Mitt Herrskap! Jag får tacka Eder därför alt Ni
fullföljt min inbjudning, ock samlats här till denna fest med
anledning däraf att 40 ar förflutit sedan Evois forstinstitut
officielt öppnats.

Det är således en för forstinstitutet betydelsefull
märkedag, hvilken i synnerhet hos dem, hvilka då närvoro,
väcker många och kära minnen, vi nu skola fira.

Liksom nu, voro äfven da lärare och deras familjer
samlade med alla elever på detta ställe, men af alla dessa
finner jag här endast en, vännen Furuhjelm.

Den hastigt ilande tiden har bringat oss långt fram på
vägen mot vårt slutmål, och mycket har sedan dess
förändrats.

Vid en blick tillbaka i tiden erinras jag osökt om
skaldens ord att »lifvet är en dröm Vid öfvervägande!
af dessa vackra, Calderons ord måste man erkänna, att de
innebära icke blott en poetiskt, utan äfven en realisktiskt
betraktadt, sann tanke. Lifvet står ej stilla, ock håller sig
oj häller oförändradt, utan är en ständigt framåtilande ström
med sin forntid, nutid och framlid, där äfven den minut
som andas», såsom Topelius sjunger, utgör en rörlig och
oaflåtligen förändrande gränseskinad mellan fordom och
nuet.

Flertalet af dem, hvilka för 40 ar tillbaka i tiden voro
samlade här, hafva gått ur tiden. De hafva dock utfört ett
arbete, hvilket burit rika frukter, och hvilket qvarstår efter
deras död. Vi manas, att at deras minne skänka var
högaktning, vårt erkännande och vår tacksamhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:40:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/22/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free