Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lä
ljuset ingriper i ett åt naturens egen omsorg Iämnadt
skogsbestånds utveckling, skola vi nu se efter hvilken roll ljuset
spelar i trädens för forstmannen viktiga formförhållanden
och kvistrenhet, höjdtillväxt äfvensom massa- och
kvalitets-tillväxt. Härvid komma vi till en del in på
hjälpgallringar-nas och ljushuggningarnas områden, ty det iir ju genom
dessa ingrepp i beståndets naturliga utveckling, som
skogs-liushållaren ur skogen försöker erhålla den största möjliga
ekonomiska vinst. Huru den genom dessa och andra atgär
der framkallade större ljustillgängen i ett bestånd inverkar
på trädens ofvannämnda viktiga egenskaper, skola vi ur det
följande erfara.
Hvad trädens olika formutbildning och kvistighet
an-gar, sa är denna beroende af flere olika faktorer, härvid
naturligtvis undantaget de särskilda trädslagens olika
fallenhet för kvistighet och stamLildninn. Af dessa faktorer
omnämner Gayer växtutrymmet, ståndortsbeskalTenheten och
läget J). Växtutrymmet, d. v. s. beståndstätheten, spelar väl
härvid den främsta rollen, ty skillnaden mellan ett träd
uppvuxet i friare utrymme och ett i bestånd uppkommet är ju
i ögonen fallande. Det förra är, som redan förut påpekats,
ofta liings så godt som hela stammen beväxt med grenar
och dess stam har ofta formen af en kägla. Det i tätt be
stånd uppvuxna trädet däremot är ju karaktäristiskt för sin
obetydliga alldeles i toppen befintliga krona och sin
pelar-lika siam. Det är den i täta bestånd myckel häftiga
inbördes kamperi om ljuset, som borlrerisar den nedre slamdelcn
från alla kvistar och lämnar endast några få sådana i
toppen, där ljustillgången är större. Förtorkade stumpar bära
vittne om denna kamp, och bos löfträden kunna vi ofta pä
barken märka små upphöjningar s. k. »slumrande knoppar*,
som så -närt trädet blir försatt i friare ställning spricka ut
’) Karl Gayer: Der Waltlbau, sid. 3Ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>