Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
och gifva upphof åt nva assimilerande löf. Jämnsides med
atl träden frigöra sin stam frän kvistar, fortskrider äfven
deras formutveckling, ty som sagdt äro ju de täta bestånden
bekanta för sina kvistrena och jämnljocka stammar, som likt
pelare uppbära krantaket. Om den direkta orsaken till denna
jämntjockhet och i allmänhet om yttillväxtens olika storlek
pa olika höjd af trädet, har man varit och är ännu af skilda
åsigter l) Nördliuger konstaterar endast: l:o att, om 2/a eller
mera af de lifskraftiga grenarna hos ett träd borttagas, bli
ursringarna i nedre delen af stammen smalare och trädet
salunda fylligare, samt 2:o att träden i slutna bestånd hafva
pä den högre belägna stamdelen tjockare ärsringar än lägre
ned. Detta öfverensstämmer med den af Robert Hartig
uppfunna näringsteorin, enligt hvilken yttillväxten vore beroende
af den näringsmängd, som kommer de skilda delarna af
stammen till del. Som bekant är det i bladen som
näringsämnena ombildas till trädets byggnadsämnen, hvarifrån dessa
sedan längs bastens fibrer nedrinna för att som nya lager
afsättas pä splinten. Härvid får, enl. Hartig, den under
kronan befintliga delen af stammen den mesta näringen, då ju
hela trädets näring måste gå genom denna del. den därnäst
följande delen mindre o. s. v. Hos träd med små i toppen
sittande kronor skulle den största yttillväxten sålunda samla
sig högt uppe, medan stammens nedre delar ofta kunde bli
utan. då ju de små kronorna ej förmå uppsamla och bereda
sä mycken näring. Vidare anser Hartig den större
värme-ntüugd, som 0111 våren kommer beslandsiriidets högre belägna
delar till del. inverka i samma riktning. Enligt Schwendner
vore träden sa matematiskt byggda, att de bäst skola motstå
vindens nedböjande kraft Hvilka krafter det nu än ma vara
som direkt inverka pa trädens formbildning, så kunna vi
dock såsom den indirekta orsaken till denna företeelse anse
’, B. Erickson Metmlnurvioimiuen sid. 126—180.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
