Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Atl dessa resultat ej hell och hållet kunna hälla streck,
sy-nes genast däraf, atl eken, som är ett af de mest ljusälskande
trädslag, fått sig anvisad en plats nära granen, hvilket
förhallande torde hero därpå, att del ej är enbart ljuset, som
reglerar rensningen i trädens kronor.
Ga ver anför i sin »Wald hau» l), stödjande sig på egna
och andras erfarenheter, följande ordningsföljd, börjande med
de mest Ijnsfordrande :
Lärkträd, björk,
vanlig tall, asp. vide,
ek. ask, ädelkastanj. Pinus montana,
alm, klibbal, P. laricio,
gråal, lind, Weymouthtall, lönn. cembratall,
gran.
h vitbok,
röd bo k,
silfvergrått, idegran.
Af dessa säger Gayer. höra lärkträdet, björken, tallen, eken.
aspen och vidén till echte Lichthölzer». medan han som
entschiedene Schatthol/arten uppräknar silfvergrått, rödbok.
hvitbok och gran. »Die iibrigen zwischen diesen beideu
üruppen stehenden Hol/arlen neigen bezüglich ihres
Liclit-bedarfes mehr zn den Lichlholzarten, sie bilden gleichsam
die zweite Stufe derselben oder schliessen sich ihnen
un-mittelbar an. Holzarten, welche den 1’bergang von den
Lichtholzarten zu den Sehattholzarten zu repräsentieren
ver-möchten. sind schwer zu bezeiohnen. Atn meislen Ansprach
auf diese Stellunj; hat die Linde und die Weimoutskiefer
säger G. vidare.
’I Siil 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
