Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L ian ansprak pa absolut hållbarhet kunde följande,
såsom lämplig för praktiska ändamål varande, indelning
anföras:
I. Ljutfordrande trådslag (Lichtbölzer): lärkträd,
björk, tall, asp, ek och vide.
II. Mellangrupp: ask. alm, al, lönn, lind.
Weymouth-tall och cemhratall.
III. Slcttgg fördragande trädslag (Schatthölzer): gran,
bok. sibirisk gran och silfvergran.
Dock är del, som redan blifvit antvdl, ofta mycket
s vår I all noga bestämma et I trädslags ljusbehof. |y många
faktorer spela härvid, som sagdt, en betydlig roll. Vi syfta
härmed särskildt på den afgörande betydelse
standortsbeskaf-fenheten utöfvar på trädens ljusbehof. hvarvid vi kunna
särskilja vegetationstidens längd, orten och markens beskaffenhet
Vegetationstidens längd slår i omvänd proportion lill
trädens ljusbehof: ju kortare den förstnämnda iir. desto större
är ljusbehofvet. .In längre vi frän del tropiska
vegetationsbältet komma ät norr eller söder, desto kortare blir deri tid,
trädet och all annan växtlighet har sig anvisad för sitt lifs
viktigaste funktioner, lillväxl och förökning. Detsamma är
äfven förhallandet ju högre vi stiga upp mot bergens råare
klimat. Där måste ljusets inverkan och således äfven
ljusbehofvet vara större, på det trädet under den korta lid det
därtill eger mätte hinna uppfylla de kraf naturen kräfver af
det. Nästan alla alpväxter äro äfven bekanta för sitt
rela-livl stora ljusbehof.
I nära samband med föregående förhållande slår det
inllytande, som orten med hänseende å ljusintensiteten
utöfvar a trädens ljusbehof. Å trakter, som äro karaktäristiska
genom sin dimmiga luft, sin ständigt molnbetäckta himmel
eller genom sina nordliga sluttningar m. m., kan solljuset
’) Karl Haver: Walitbau. «Id. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
