Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granbeväxta marker, som emlast äro kärraktiga. 1
nordliga Finland förekomma grankärreu allt mindre allmänt,
oeli skogen pä desamma blir der allt mera nödviixt. Norr
om polcirkeln inskränka sig dessa bildningar endast till
mycket smala remsor invid bäck- ocli elf-stränderna, och
ännu nordligare upphör den att växa på de läglända, för
densamma alltför kalla bclägcnhoterna. Genom öppnandet
af atlopp för vattnet kunna graukärren dock förvandlas till
betydligt växtligare marker.
Vära skogsmarkers olika bördighet för granen anse vi
böra uppskattas i följande ordning:
1 Lerblaudad sandjord och sandblandad lerjord,
ätven-som de mest bördiga krossteusmurker.
2. Krossteussaud och grus, dä ett lager af mylla icke
saknas.
:i. Läglända och fuktiga marker, bestående af myllrik
sandjord, läguio.
-1. Kärrakliga marker, grunda, icke alltlör väta kärr,
myllrik och frisk mosand.
5. Grankärr, torr och myUfattig niosand.
Till följd af myllagrets tillväxt efter långvarigt skydd
och genom dess förstöring af skogseld och friläge
förorsakas dock ofta afvikelser i vära skogsmarkers nyssnämnda,
gradvisa bördighet lör det i lruga varande trädslaget.
Roibildning.
Granen har den mest flacka rotbildning af alla
euro-peiska barrträd Blött under de första 2 till 3 äreu finner
mun hos densamma en liten ansats till palrot, hvilkeu dock
snart upphör att förlänga sig och deremot, böjande sig åt
sidan, utsänder cu stor mängd sidorötter. Redan under
första året utliildar sig på den frun fröet utgående späda ceu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
