Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tralroten början till
dessa sidorötter i
form af liua
trå-dar, livilka dercftor
hastigt tilltaga sä
mycket, att de
ef-tor uägra är utgöra
ett yfvigt knippe.
Största delen af
rötterna utbreder
sig helt nära eller
blott en fot under
markens yta, hvaruppä man sur en mängd i dagen liggande
rötter, medan deremot endast cu mindre del nedgår till de
djupare jordlagren. (Se ofvanstäende teckning). Rötterna
äro isynnerhet pä bördig jordinän icke vidt omkring spridda,
men kunna doek under vissa omständigheter utlöpa ända
till 40 ä U0 fot från moderträdet. Deras större eller
mindre utbredning är i hög grad beroende af trädets mer eller
mindre fria ställning; sålunda är rotsystemet hos ett i
slutet bestånd växande träd ieke mycket vidlyftigare äu dess
krona, medan det fritt stående trädet kan hufva mycket
långt utbredda rötter. Det är på grund af denna
egendomlighet i rotbilduingen hos detta trädslag som man söker
bilda stormfasta skogsbryu, i det man lråu tidigaste ålder
uppdrager träden i rymlig slutniug, eller medelst starka
hjclpgallringar och utglesniugar tvingar dem till en fastare
rotbildning. Huru ofta är man ej i tillfälle att pä en af
stormen omkullvräkt gran se huru ytterst llack dess
rotbildning är. Man kan pä ett sådant träd älven iakttaga
hvil-ken stor rikedom det har pä fina sugrötter, hvilka dels äro
utbredda i det ufversta, i dageu liggande jordlagret, der de.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
