Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vit heskrifnn. ehuru utan att dc vunnit forstmännens
erkännande.
M. Willknmm upptager i Forstliche Flora von
Deutschland und Oestreich* följande riemligen: I) J‘inns nr
hra Mill., hvilken af honom anses syn. med P. rigensis De.sf.
och P. smti.cn Willd. ’t) P. rejlexn Ileer. 3) P. nrgenten
Stev. 4) P. linnulta Stev. 5) /’. vrrradcvsis Christ. (>)
P. engadinensis Ileer.
J. C. Loudon omnämner i Arboretum et fnUiceltm
hrUannicuni till skilnad från den vanliga Pinas silresiris
L. ruigaris den i Hög-Skottland växande P. silvestris
hori-zantnlis (så benämnd af Don of Forfar), hvilken skiljer
sig från den förra genom horisontala eller nedåthängande
grenar, större höjd och slätare bark, eller öfverhufvudtaget
ett utseende, som nära liknar den nordiska furans. Han
uppräknar vidare: P. silresiris uncinahi Don of Forfar;
P. s. hagenensis (pin de Hagenau), hvilken skall likna den
högskottska furan: P. s. rigensis Desf., hvilken han
uppgif-ver såsom bildande skogarue i Lithauen och Dilland — utan
att likväl Willkomm der lyckats tinua den! — Såsom
konstlade eller ornamentala varieteter omnämner Loudon vidare:
P. s. gemtensis Fr.; P. s. mongphgUa 1 lodgins; P. s.
sca-riosn Lodd.; P. s. intermedia; P. s. niinien Ledeb. och P. s.
toriansa Don of Forfar.
K. Koch uttalar i sin Dendrotogie den åsigt, att inga
varieteter finnas, och att de olika formerna hafva sin orsak
i deras härstamning från skilda hemland. Så har
benämningen P. seotica (Scotch tir) blifrit gifven af Engelsmännen,
som till det mesta hemta sitt tallfrö från Skottland.
Namnet P. rigensis har uppkommit derigenom att tallfrö frän
Riga erhållit anseende isynnerhet i Frankrike alltsedan år
1785, då en skeppstimmermau hlef utsänd från Brest för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
