Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iitt anskaffa goda mastetriid från Östersjöprovinserna. Lik as A
funno Engelsmännen den i södra Ithendalen, i närheten af
Rastadt i Baden och Hagonau i Elsas, växande tallen
särdeles högväxt och vacker, hvarföre man hemtade frö
der-ifrän och benämnde trädet Finns Imgvnoviensis och Fin de
llugenau, under livilket namn den fortfarande finnes
upptagen på priskuranter och kataloger. Finns genevensis anser
han vara en förkrympt form frän bergstrakterna, och i
fråga sätter om icke Finns friesianu Wich. äfven borde
betraktas såsom sådan. — Den sistnämnda i Skandinaviens
Flora upptagna lappska varieteten kan åtminstone i ingen
händelse hafva krausvis sittande barr. såsom blifvit uppgifvet.
Men oaktadt tallen ej i Finland utbildat några
varie-tetor, företer den likväl tlere olika former eller växttyper,
af hvilka de med benämningarne tall och fura betecknade
äro de vigtigastc. Ordet tall är visserligen trädslagets
generella namn, men det användes dock såväl i Finland som i
Sverige skildt för att beteckna yngre och växande samt
korta och qvistiga träd, medan man för höga och q vistfria,
äldre träd använder benämningen fur eller fura. Den mest
karakteristiska typ för dcu förstnämnda formen är den
s. k. gårtallen, som uppväxt fritt eller isoleradt och derföre
utbredt sig i en af långa grenar bildad, yfvig krona med kort
stam. Från den korta, fula och qvistiga gårtallen finnas
otaliga öfvergångar till en längre och mindre qvistig
stamform, hvilka alltid vid närmare iakttagande utvisa, att de
äro i den mou bättre och vackrare, som trädet stått i ett
mera jemnärigt och slutet bestånd eller i grupp, men att
de deremot äro så mycket kortare, qvistigare och
värdelösare, då trädet uppväxt fritt eller utan tillbörlig slutning.
Trädets utveckling till fura beror således främst deraf om
det uppväxt i slutet och någorlunda jemnärigt bestånd, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
