Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa ofantligt vidsträckta, till närmare en tredjedel af’
landets jordvidd uppgående sumpmarker utgöra de med
förmultnade lemningar af växt- ock delvis äfven djurverlden
uppfyllda, lägsta bassinema af Finlands jord, hvilkas bildning,
långt ifrån att utgöra någonting afelutadt, tvärtom dagligen
fortgår, liksom den gjort detta i årtusenden. Do kunna med
hänseende till olikheten i deras vegetativa och
geologiskt-eko-nomiska natur särskiljas i flere olika slag, — så har
Laestadius i Lappmarkeu antagit ej mindre än tio skilda sådana —
men för det praktiska såväl agronomiako som forstliga
behof-vet hor det visat sig vara tillräckligt, att endast skilja mellan
de treune liufvudsakligaste, äfven för den mest ovane
observatör genust i ögonen fallande hufvudklasserna af flachnosse.
tallmyr och grankärr.
Man kan frnmställa den frågan, huruvida dessa
sumpmarker böra betraktas såsom en olycka för landet och
huruvida odlings- och befolkningsförhållandena möjligen kirnuat
gestalta sig annorlunda, i fall den jordvidd. som nu af dem
intages, äfven varit torr mark. Besvarandet af ett sådant
spörsmål är dock ingalunda lätt och kau ej heller afgifvas absolut
hvarken för eller mot. Sjelfva faktum qvarstår i kvarje fall
oförändradt.
I sitt naturliga tillstånd frambringa dessa marker dels
en torftig gräsvegetation, som lemnar tillfälle till bete, i
noiden till höslotter, dels frambringa de en oftast tråväxt
tarf-skog på kärr och myrar, medan flackmossarna, såsom namnet
angifver, äro kala och sålunda ofta nog så godt som
fullkomligt oproduktiva. För uppodling af kyttland, äng och åker
har sumpmarkernas betydelse redan mycket länge varit insedd
af den finske jordbrukaren, och millioner tunnland hafva
blif-vit förvandlade från vildmark till odlingsjord. Sedan man
numera funnit möjligheten att genom sandsläpning pa on sank
kvitmosse på sandgrund förvandla densamma till bördig
åkerjord — såsom enl. läneagronomens i Uleåborgs län intressanta
årsberättelse varit fallet — så tyckes det, som om äfven de
siimsta mossar kunde göras nyttiga för landtbruket, om blott
tillfälle finnes till torrläggning. Men äfven om dylika mossar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
