Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som endast med dryga kostnader kunna göras fruktbärande,
tillsvidare lemu as utan afseende, så återstår likväl en mycket
stor vidd al’ flere millioner tunnland försumpade marker, k vilka
enligt vanligt bearbetningssatt aro odlingsbara; och i vårt på
åker- och ängsuppodlingsmark fattiga land måste derföre
kärren och mossarne åtminstone delvis betraktas såsom ännu
obegagnade, storartade fält för framtida åkerbruk och sålunda
såsom en ännu oanvänd naturlig rikedom.
Hvad åter beträffar de ifrågavarande markernas förmåga
att framalstra skog, så äro graukärren, isynnerhet i södra
Finland, flerstädes at så Btor bördighet, att de kunna frambringa
vackra timmerstammar, medan masseti 11 växten ieke står efter,
ntan snarare öfverträffar densamma på sandmoarne. I
mellersta och nordliga Finland äro de i allmänhet vida sämre, de
frambringa sparsamt timmerträd, men hära likväl änun
försvarlig tarfskog, åtminstone mångenstädes. Tallmyrarne liafva
visserligen en betydligt lägre produktionsförmåga, men att
älven de lnuina ldifva af stor nytta såsom frambringande
kus-behoisskog, har jag varit i tillftille att se på flere lägenheter.
Om det öfverflödiga vattnet afledes från dessa marker, så ldifva
de, såväl grankärr som tnllmyrar förvandlade till skogsmark,
som i bördighet torde kunna täfla med de bättre momarkema,
och kanske ej sällan öfverträffa dem. Huru stora, sanka
flnck-raossar förhålla sig med hänseende till skogsväxten efter deras
uttappning, har jag tyvärr blott i liten skala varit i tillfälle
ntt här och hvar iakttaga inom eget land. Så har jag i
Päl-lilä re vier sett ganska vacker, ung tallskog växa på den med
några glesa diken något torrare vordna delen af en större,
sank mosse, som i öfrigt var skoglös, och der sålunda till och
med en ytterst bristfällig dikning synbarligen haft en ganska
fördelaktig verkan. Jag liar visserligen äfven sett dylika,
ofullständigt dikade marker med dålig eller bristande återväxt.
men är dock böjd för den tro. att de flesta, om icke alla
flackmossar kunna genom utdikning förvandlas till nyttig mark
åtminstone för frambringandet af tarfskog. Sumpmarkerna
er-lijuda således äfven nya fält för en utvidgning af landets
skogsareal i den mån sådant vid tillväxande befolkning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
