Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
toma vid Savijärvi inom Evois kronopark lemnade ganska goda
resultat.
I likhet mefl ref. och tidigare .Soldan, ansftg tal. att
fjäru-bränningen ej borde utdömas såsom folkindustri, utan tvertom
ffcrtjenade vidare utvecklas ocli i detta afseende torde de af
ref. föreslagna instruktörerno blifva af mycken nytta,
synner-ligast om de kunde Väljas bland allmogemän och vore
skicklige att imdervisa i särskilda metoder. Tal. förenade sig
der-för i allo med ref., dock med det undantag att han ej kunde
godkänna förbud mot katning å skattejord. Med afseende å
kronohemman funnes redan vissa inskränkande bostämningar,
ehuru tal. ej kunde uppgifva till hvilken grad de eftorlefdes.
Friheire Wrede trodde ejheller att tjärubränningen
valen öfvervunnen ståndpunkt, utan var tvertom ölvertygad att
den förtjeuado fortbestå i många trakter, särskildt i norra och
östra delarne af landet, der jordbruket ännu står lågt och en
del af folket, derfor måste söka sin hufvndsakligaste inkomst
från skogen. Det var också i öfvertygelsen härom som
„Do-nutions komitén" utverkade att Forstmästar Blumenthal sändes
till Ryssland, för att studera der brukliga
tjärubräuningsmeto-der. I den afgifna reseberättelsen, hvilken snart torde
utkomma i tryck, uttalar sig Herr B. i samma auda som i nyss
upplästa ref., och detta hans förslag är jemväl af styrelsen
numera upptaget till pröfning. Då frågan således allaredan
var bragt å banc, ansåg tal. ej lämpligt att nu ingå till
styrelsen med någon framställning men ville deremot ej motsätta
sig ett i öfrigt. gillande uttalande till protokollet.
Också i Östra Finland inrättades, enl. hvad tal. hade
sig bekant,, på 1800 talet såväl flera tjäru- och terpentinugnar,
som en fabrik for vinnande af ölbryggarharts ur grankåda.
Dessa anläggningar delade samma öde som liknande
inrättningar i andra delar af landet, nernl. att gå under tillföljd
af öfverproduktion oeh för stor konkurrens, men de från dessa
tider qvarst&ende ngnarao användas numera af inhysingar och
fattigaro personer. Utbytet tordo visserligen för närvarande
ställa sig mora klent men förhållandet uppmuntrade dock att
söka vidare utbilda industrin i tekniskt och ekonomiskt hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
