Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seende. I Kivin ebb hade talaren sökt befrämja tjärubränning
af stubbar, kvilka, efter der bedrifven flerårig stoekafverkning,
öfverhopa de af statsverket sednast inlösta skogsandeleme,
samt dertill uppmanat en med detta bränningssätt förtrogen
person, hvilken älven 1883 uppförde en mindre tjäruugn efter
en i Ryssland bnddig modell. Denna industri som nu redan
bedrifvits i tvenno år torde, oalctadt förhållandena för det
närvarande varit något ogynsanmia, dock icke hafva leumat ett
så alldeles oförmånligt resultat, att döma deraf att mannen ej
gjort anspråk på det understöd han fått löfte om, i händelse
försöket ej skalle bära sig. I år hafva ytterligare 3 personer
anhållit att få anlägga tjäruugnar enligt r3-.sk modell, och
väntade sig tal. godt inflytande af detta föredöme. De af ref.
föreslagna instruktörerne, om hvilkas anställande i Östra
Finland förhoppning funnes, trodde tal. blifva af s3Tinerlig n\-tta,
såvida de icke allenast teoretiskt undervisade i ugnars
anläggning och skötsel, utan fastmer praktiskt handlade alla denued
förenade arbeten. Såsom råmaterial för bränningen, ansåg tal.
att man i Östra Finland borde använda den stora mängd af
der förekommande furustubbar, medan näringen i Österbotten
kunde baseras pä katningsbrakot, hvilket dock borde ordnas.
Herr Blomqvist anmärkte, att då det af Forstmästar
Blu-mentkal till regeringen inlemnado förslaget blott afsåg Östra
Finland och så vidt kändt endast 1,000 mark blifvit utgiina
— åt Kollegan Wetterstéu — för upphjolpandet af tjäruindustrin
i Österbotten, vore det ej ur vägen att mötet understödde ref:s
förslag med afseemlc å sistnämnda landskap.
Herr Nylund ansåg ref:s kostnads beräkning, enligt hvilken
tjärtunnan vid dalen sirulle kosta 11 mark, för hög, ty på Evois
stiga produktions kostnaderna per tunna endast till 6 å 7 mark,
deraf 1 m. 50 p. per kub. famn tjärved såsom stubbkyra till
kronoparken. Försäljnings priset per tuima, hade deremot
tidtals stigit till 23 å 24 mark, hvarför näringen
öfverhufvnd-taget måste, anses ganska lönande. Tal. hade också i Tammela
träffat en person som samlat sig förmögenhet genom denna
sysselsättning.
Herr von Ztveyyberg föste uppmärksamhet vid att ref:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
