Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niityille tuottivat, olivat niin suuret, että
sahauomista-jalle kävi edullisemmaksi lautata yksinomaau kuorittua
puutavaraa. Sen ohessa huomautti puhuja, että tukit
Kokemäenjoessa tavallisesti ovat toista vuotta matkalla
ja kuori senvuoksi helpoimmin niistä irtautuu.
ilerr o. Zwcygberg saknade erfarenhet för att kunna
yttra sig om barkniugens inflytande på fisket, men i
öf-rigt hade han med afseende å barkens skadlighet gjort
samma observation som föregående tal. Å ängsmarker
invid mellersta Finlands flottleder skadar barkaffallet
mycket, i ty att det nästan totalt förstör gräsväxten.
Iu-dustriella inrättningar hade äfven mycken olägenhet
flottningstiden der obarkad stock flötades och isynnerhet
var detta fallet med pappersbruken. Vid ett sådant var
man t. ex tvungen att hela flottningstiden hålla par man
vid risslena och dessa kunde likväl ej fullständigt hindra
att bark inträngde och blef menligt för tillverkningen.
Barkningstvåuget borde derför bibehållas der barken
förorsakade skada, men 1873 års förordning antydde ju också
att detsamma ej behöfde gälla för hela landet, utau att
frågan om barkningen skulle afgöras skildt för olika
vattendrag, efter föregången syn och pröfniug.
Hvad barkningens utförande beträffade, var det
numera sed i mellersta Finland att priset för barkningen
ingick i priset för fällning och släpning. Priset för
dassa varierade naturligtvis något, beroende af årets
arbetslöner i öfrigt, men knappast hade barkningen dock
synnerligen stegrat detsamma. Priset för barkningen
steg nemligen sällan ens till 12 penni per stam.
Måhända berodde den billigare barkningen i mellersta
Finland på det använda skyffellika redskapet, med hvilket
den utfördes lätt och hastigt, medan barkningen medels
yxa alltid stälde sig dyrare.
Referenten Herr Snellman upplyste att också i norra
Finland användes enkom för barkningen alpassade
redskap. Den dyrare barkningen i norra Finland berodde
på de dyrare arbetslegorna här i norden, hvilka äfven
fördyrade virkesutdrifningen.
Konsul Eklöf i Borgå hade tillsändt ordföranden
följande skrifvelse: „Hindrad att bivista Forstföreuingens
möto i Uleåborg är jag på grund af egen erfarenhet i
tillfälle att upplysa, det albarkning af stock visserligen
medför betydliga extra kostnader för en sågverksegare,
men att dessa kostnader till större del betäckas af den
lättare fiottning, som barkad stock medför, i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
