Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid lågt vattenstånd, då obarkade stockar fastna i
for-sarne och högeligen försvåra samt fördyra arbetena
Bark-ningskostuaderna halva numera i dessa trakter nedgått
till 10 penni per stock.1’
Borgå den 21 Augusti 1889.
Ang. Eklöf
Friherre G. Wrede förenade sig med referenten, ty
ofullständigt barkade stockar voro enligt haus erlarenhet
skadligare för fisket än obarkade Bastlagret fiän de
förra lossar lättare i forssarne och samlar sig nå
grundare ställen. Kådan utsipprade äfven från dem
lättare och förskämde vattnet.
Herr Timgren ansåg barkningen i Kuopio län ej
medföra dermed afsedd nytta, men deremot vara en svär
hämsko på trävarurörelsen. Fiskeriförkällaudena i länet
voro också små, hvarför barkniugstvånget, om det
öfver-hufvud skall bibehållas, borde inskränkas till vissa trakter.
Med afseende å förhållaudena härutinnan i Uleåborgs
län förenade sig talaren, på grund af 20 års erfarenhet,
med referenten.
Herr von Zwet/r/berg anförde, dock ej enligt egen
erfarenhet, utan enligt uppgift af fiskevattenägare, att
barken skadade fisket indirekte, sålunda att
insektlarverna lookade fisken med stocken ut till hats
Ordföranden, Herr A. Blomqvist, omnämde att han
för 30 år sedan, således långt förr un barkningsfrågan
uppstått i vårt land, sett barkningen utförd i Tyskland,
der den hade urgammal tradition. Af föreningens
sekreterare, som för några år sedau vistades i Tyskland,
hade han likväl äfven hört att det från Böhmen
kommande granvirket blåunade och led skada på samma sätt som
referenten framhållit, hvarför man för att förekomma
detta brukade lemna öfre sidan af det i bundna flottor
flötade virket, obarkadt. Barkningen uppkom af fruktan
för vattendragens uppgrundning och. förorening och är
numera allmän i de stora kulturländerna, der ufven andra
förhållanden inverkat till förmån för densamma. Så
hade t. ex. den österrikiske zoologen Glaparéde, uti en
broskyr angående flodernas och vattendragens
förorenande, uttalat sig om den skada bark och annat aftall
göra åt fisken. I Finland hade pappersbruk, träsliperier
och linnespinnerier redan länge klagat öfver den skada
barken vållade dem. Tal. hyste dock tidigare den tro
att den skada barken gjorde ej var af synnerlig
betydelse, ty hau saknade egen erfarenhet, men sedan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
