Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till sist skola vi nu uppställa den frågan: Hvilka äro
de omständigheter, som betinga ett kontinentalområdes
af-loppslöshet? Kartan visar, att afloppslösa områden finnas,
som sträcka sig ända till 600 nordlig byedd och till öfver
40° sydlig bredd. De äro således uteslutna endast från de
kalla zonerna. Hvad höjden öfver hafvet angår, så finner
man dem intaga områden, hvilka såsom stycken af det
Aralo-kaspiska området, äro belägna vid eller under
världs-hafvets ythöjd, likaväl som sådana, hvilka såsom Tibet äro
belägna på tre till fyra tusen m:s höjd öfver hafsytan.
Hvar-ken den geografiska bredden eller höjden öfver hafvet är
således bestämmande, om också ett närmare ingående på
förhållandena tydligt visa, att båda dessa faktorer utöfva
stort inflytande.
Då man betraktar den topografiska byggnaden af flera
afloppslösa områden, finner man, att densamma har en
utpräglad bäckenform, därigenom att betydliga bergskedjor
begränsa ifrågavarande bäcken och utestänga dem från
hafvet. Sådant är fallet med de centralasiatiska bäckena,
såsom Tibet och Tarimbäckenet. Man skulle däraf kunna
förledas att tro, att det är den geografiska eller kanske
riktigare den topografiska byggnaden, som gör dessa bäcken
till afloppslösa. Så är likväl ej fallet, ty det är ju tydligt,
att om nederbörden inom ett sådant bäckenområde vore
tillräckligt stor, så skulle de inom detsamma belägna sjöarna
växa, till dess att vattnet öfverstege den lägsta punkten af
bäckenets kant; därigenom skulle ett aflopp till världshafvet
inträda, saltsjöarna öfvergå till färskvattensjöar, och alla
egenskaper hos ett afloppslöst område försvinna. Det är
således endast mängden af nederbörd, som bestämmer,
huruvida ett område får aflopp till hafvet eller ej.
Och därmed hafva vi kommit till det väsentliga
villkoret för ett områdes afloppslöshet : att afdunstningen skall
vara lika stor som nederbörden. All nederbörd inom
området afdunstar, och intet blir öfver, som kan afrinna till
världshafvet. Inom de områden, som hafva aflopp till
Oceanen, är däremot afdunstningen mindre än nederbörden,
och det är just öf verskottet af nederbörd, hvilket af rinner
till hafvet.
Eedan en flyktig blick på de olika folkstammar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
