Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af denna beskrifning inser man lätt, att det
nordtibetanska höglandet icke lämpar sig för åkerbruk och
följaktligen icke för bofast befolkning. Själfva träffade vi blott
här och där små enstaka läger af nomader, som med sina
hjordar drogo från den ena betesmarken till den andra.
Om turkmenernas land och transkaspiska järnvägen.
Den, som för trettio år sedan läste Vambéry’s
spännande skildring af hans »Resa i Centralasien från
Teheran, genom turkmeniska öknen vid Kaspiska hafvets östra
kust, till Khiwa, Bokhara och Samarkand år 1863», drömde
helt säkert icke därom, att de öde öknarna, de oändliga
stäpperna och de af vilda, rofgiriga nomader bebodda oaserna i
en så snar framtid skulle genomskäras af en järnväg, att
turkmenerna skulle kufvas och blifva ett fredligt folk, och
att städer med hoteller, kaféer, militärmusik och ekipager
skulle växa upp ur ödemarkens djup.
Då ryssarna eröfrat hela Kaukasien och Turkestan ända
till Samarkand, blef det nödvändigt att förena dessa
besittningar, som skildes från hvarandra genom de transkaspiska
ökentrakterna. Genom Skobeleffs segrar blef Transkaspien
en rysk provins.
Transkaspien begränsas i väster af Kaspiska hafvet, i
norr af Arals jön, i öster af Amu Dar ja och i söder af det
iranska höglandets gränsberg och Afganistan. Det bildar
ett utomordentligt jämnt lågland, och blott i väster finnas
berg. I nordost utbreder sig den ödsligaste af alla Asiens
sandöknar, Kara Kum eller den »svarta sanden», som på
andra sidan Amu Dar ja öfvergår i Kisil Kum eller den »röda
sanden». Största delen af detta vidsträckta område
upptages af flygsandsdyner ; här och hvar består marken af lera,
på andra ställen är den starkt salthaltig. Efter vårregnen
uppkomma här och hvar vattensamlingar, hvilka snart
af-dunsta. Är marken salthaltig, återstår då ett skimrande
saltlager, som betäcker den i flak uppspruckna lerskorpan.
Där salt ej finnes, betäckes marken i början af mars
månad med ett täcke af härlig, doftande vegetation, som dock
snart gulnar och försvinner. I slutet af maj börjar den
Geografisk Läsebok. II. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>