Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
köpman begär alltid för sina varor dubbelt, till och med
tredubbelt, mot hvad han till slut säljer dem för.
Till betalning nyttjas antingen silfvermynt eller gediget
silfver, som väges på en vågskål. Förutom det gångbara
silfvermyntet användes öfver hela riket äfven mynt af
mäs-singslegering ; dessa äro runda med ett fyrkantigt hål i midten
och bäras trädda på en snodd. Den ena sidan af dessa
mynt är alltid präglad, den andra ofta slät.
Silfvervågen består af en liten elfenbensstång, som är
upphängd i en silkestråd. I den ena ändan är vågskålen
fastgjord, hvaremot den andra är försedd med en skala och
en liten vikt, som skjutes fram och tillbaka, tills den
uppnår fullkomlig jämvikt. Hvarje kines, som går ut för att
göra uppköp, har alltid sin egen våg med sig. Då kinesen
af naturen är misstrogen, faller det af sig själft, att köpare och
säljare ömsesidigt beskylla hvarandra för att använda falsk vikt.
I Kanton är det alldeles omöjligt att använda vagnar
— det är bärstolarnas stad. De rika och mäktiga kineserna
låta bära sig genom staden i bärstolar, som äro gröna eller
blå alltefter den rang, deras herre innehar.
I provinsen Kuangtung bära de eleganta kineserna hvita
benkläder af silke eller lärft, hvita strumpor samt
silkes-skor, hvilkas sulor äro förfärdigade af papper, lagdt i många
hvarf på hvarandra, ofta af en tums tjocklek; vidare bäres
en öfverklädning, som når till vristen och knäppes på
vänstra sidan med fem knappar. Hufvudet är antingen
obe-täckt och skyddadt mot solen af en solfjäder eller täckt af
en svart silkesduk. Den arbetande klassen bär liknande
kläder af bomull ; öfverklädningen räcker dock endast till
knäna. För att skydda sig mot solen bära de ofantligt
stora stråhattar, som till formen likna paraplyer.
Kvinnornas dräkt liknar männens, men skiljer sig från dessas
genom brokigare färger och rikare broderier. Flickorna bära
håret flätadt i en piska, som längst upptill är omlindad med
ett rödt silkesband och hänger fritt ned. De gifta
kvinnorna uppsätta sitt hår på det egendomligaste sätt med
en sköldpaddkam och pryda det dessutom med blommor,
band och ädelstenar. I öronen bära de kedjor af silfver;
kring fotknölen sitter en silfverring. Jag såg endast få
förkrympta fötter i kustländerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
