Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kinesernas åkerbruk och boskapsskötsel.
Sedan tusentals år ha kineserna odlat sin bördiga jord,
utan att dess skördar förminskats, om icke tillfälligtvis, då
inbördes strider rasat. I våra dagar är jordens afkastning
ännu större än under föregående tidsskeden, så att den
icke blott räcker till att föda de hundratals millioner, som
trängas i Midtens rike, utan äfven lämnar öfverskott till
en ganska betydande utförsel.
Den kinesiske åkerbrukaren har icke som den
europeiske landtmannen kemiskt undersökt sitt jordområde, sitt
utsäde och sina gödningsämnen, ej heller äger han de
engelska landtgårdarnas utmärkta redskap ; men en under
långa tider vunnen erfarenhet har lärt honom känna åkerns
egenskaper och växternas behof; han vet, att olika
kulturväxter böra följa efter hvarandra i en bestämd ordning på
samma mark. Han af väger med klokhet den ersättning
eller de gödningsämnen, som han blandar med sin jord, och
hans skickliga handlag uppväger bristfälligheten i hans
redskap; han krossar och jämnar jorden med sina händer
och fötter, han upprycker samvetsgrant h var je ogräs, så
att hela den alstrande kraften hos jorden sparas för den
odlade plantan. Bevattningen sker på tusen sätt, såsom
genom pumpinrättningar af mångahanda slag, hvilka sättas
i gång af människor, djur eller vinden. Men det är i
synnerhet genom den direkta bevattningen för hand, som
kinesen vattnar sina växter; hans täppa liknar mer en
trädgård än en europeisk åker, hans sätt att gå till väga
närmar sig de metoder, som den västerländske
trädgårdsmästaren använder. På de bördiga slätterna, i synnerhet på
Schangai’s rika jord, kunna 20 människor utan svårighet
lefva på afkastningen af en enda hektar. Innan Kina
började handla med främmande länder, framalstrade det allt,
som var nödvändigt för dess behof; det var sig själft nog,
och full jämvikt rådde i handeln mellan landets norra,
mellersta och södra områden. Det ansågs nästan brottsligt
att antaga, att landet kunde behöfva främlingarnas varor,
och det patriotiska högmodet förband sig med de gamla
vanornas inflytande för att uppmuntra styrelsen att motstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
