- Project Runeberg -  Geografiska skildringar för skolan och hemmet / Del 2. Asien och Australien /
113

(1895-1898) [MARC] Author: Isak Fehr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slogo oss ned på den fallne jätten, kunde jag ej annat än
tycka, det vi begått en låg handling. Betarna voro
dessutom endast fotslånga, försedda med sprickor och af
obetydlig tjocklek, så att värdet af dem var så godt som intet.
Vi hemtogo dem dock jämte svansen och lämnade resten
åt schakalerna att fråssa på.

Till deras glädje, som älska att se dessa skogens
prydnader åtminstone ännu några år bevarade från att blifva
fullständigt utrotade, har guvernörens ställföreträdare i en
af provinserna förbjudit all jakt på elefanter inom sitt
distrikt, såvida ej något särskildt, vetenskapligt syfte därmed
skulle vara afsedt. Elefanten förekommer visserligen ännu
ganska talrikt i vissa trakter, men den ökade befolkningen,
uthuggandet af skogarna och den förföljelse, för hvilken dessa
djur äro utsatta såväl från infödingarnas som de hvites sida,
förminska tyvärr alltför märkbart deras antal.

Elefanternas älsklingstillhåll är kuperad mark, bevuxen
med tät skog, rikt försedd med klängväxter, som utgöra en
viktig del af deras föda. Vanligen hafva de bestämda
platser, dit de gå för att dricka, och där är säkraste platsen
att finna dem. Endast undantagsvis träffar man dem
under deras vandringar från en betesmark till en annan,
antagligen därför, att de hufvudsakligen om nätterna äro
ute på ströftåg. På flera ställen i östra och mellersta Ceylon
såg jag spår efter elefanter, men de tycktes aldrig hafva
varit flera än tre till sex tillsammans. Jag var dock
endast en gång utom den förut omnämnda i tillfälle att
betrakta dessa jättar inom djurriket i deras vilda tillstånd.
Det var en kväll just strax före solnedgången vid stranden
af sjön Kaudawela, belägen i närheten af den väg, som går
mellan Kan dy och Trinkomali. Jag hade skjutit ett par
apor att använda som lockbete för schakaler och följde
stranden af sjön, då jag på en utskjutande udde fick sikte
på tre stycken, att döma af storleken, hane, hona och unge.
De voro nu ifrigt sysselsatta med att bada, och det var
rätt lustigt att se, huru de än sprutade vatten på sig själfva
och kamraterna, än på lek riktade vattenstrålen rakt uppåt.
De hade tydligen varit nere för att dricka och togo sig nu
en svalkande dusch, innan de återvände till skogen för att
beta.

Geografisk Läsebok. II.

8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:42:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/figeo/2/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free