Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Midt under fårafvelns och åkerbrukets utveckling
framträdde en ny faktor, som åstadkom ett ofantligt stort
framsteg, äfven om den samtidigt verkade störande på de två
nämnda näringsgrenarna.
Aret 1851 blef i flera hänseenden ett bemärkelseår i
Australiens historia. Då upprann nämligen för den nya
kontinenten en guldålder i ordets egentliga mening genom
upptäckten af de ofantliga guldlagren i Ballarat ocli Bendigo.
I Ballarat fann man i början guldet på vanligt sätt i
en flodbädd; men detta uttömdes; man stötte på ett tjockt
lager af lera under flodsanden och lämnade därför arbetet
för att se sig om efter nya fält. Lyckligtvis fick en af
guldgräfvarne, som dröjde efter, den idén att arbeta sig
igenom lerlagret, och han stötte då plötsligt på ofantliga
massor af guld i flodens gamla bädd. Under århundrade
efter århundrade hade här i klippfördjupningarna guld
af-satt sig, hvilket strömmen fört med sig från bergen. Sådana
fördjupningar eller »fickor» kunde ofta innehålla guld för
hundra tusen kronor. Ballarat blef inom en månad den
rikaste guldgrufva i världen. Guldfebern steg till riktigt
raseri. Melbourne låg till hälften öde; folk af alla
samhällsklasser och från alla världens hörn lämnade sina
anställningar och sina hem för att söka lyckan. I Melbourne gick
det till och med så långt, att polisbetjänterna sprungo från
sin tjänst, ämbetsmännen från sina byråer och sjömännen
från sina skepp.
Men ehuru koloniernas befolkning öfverallt strömmade
till guldgrufvorna och eu normal utveckling af förhållandena
därigenom för en tid hämmades, fick dock Australien snart
mer än ersättning därför genom den kolossala invandringen
utifrån. Aret efter guldupptäckterna ankommo mer än 100
tusen utvandrare till Victoria, som således fick sin
befolkning fördubblad och de följande fem åren femdubblad. De
guldfynd, som gjordes, voro också tillräckliga att förklara
denna folkström. Under de följande tio åren producerades
guld till ett värde af 1,800 millioner kronor ensamt i Victoria.
Naturligtvis hade penningarna under sådana
förhållanden blott ringa värde. I guldgräfningens första tid rullade
guldmynten som kopparslantar. Så kunde en hårfrisör få
ett pund sterling (18 kr.), för att han klippte liåret på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
