Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken vi nu kommo in, rådde så djupt mörker, att jag
knappt kunde urskilja den närmast framför mig gående
hästen, och då vi hunnit ut ur skogen, befunno vi oss alldeles
vid randen af den gamla kratern. Branta, hundra meter
höga, på några ställen öfverhängande klippväggar omslöto
den ofantliga, med stelnad lava fyllda kitteln. I dess midt
framvällde långsamt en mörkröd ström af glödande lava,
rundt omkring sågos brinnande fläckar och uppstego eld
och rök. Vi hade väntat att finna vulkanen i större
verksamhet, hvarför vi kände oss något gäckade vid dess
åsyn; vi tröstade oss emellertid därmed, att den nya
kratern med dess eldsjö skulle erbjuda oss ett mera storartadt
skådespel.
Efter en ridt på omkring 20 minuter hade vi uppnått
Vulkanhuset, där en väldig brasa spred en angenäm värme
och vi kunde utbyta våra regndrypande kläder mot andra.
Ju längre aftonen framskred, dess praktfullare blef
anblicken af kratern. De eldskimrande molnen öfver den nya
kratern blefvo allt rödare och större; den gamla kratern
lågade på trettio eller fyrtio olika ställen, ur remnorna och
sprickorna trängde hvita ångor upp, och den luften fyllande
svafvelröken blef allt besvärligare. Då vulkanen kunde ses
från vårt rum, drog jag undan jalusierna och hade sålunda
ett ypperligt tillfälle att njuta af det härliga skådespelet,
tills jag somnade.
Då jag vaknade kl. 4 på morgonen, glödde den
flytande lavan ännu på många ställen, de röda molnen öfver
eldsjön lyste lika starkt som den föregående aftonen, och
berg och dalar lågo insvepta i svafvelångor, hvilka vid solens
uppgång sammansmälte med morgondimmorna, så att det
var omöjligt att skilja dem från hvarandra. Vi stego ned
till de 400 m från Vulkanhuset belägna svafvelbankarna
och brände illa våra skodon och handskar under försöken
att göra en rik skörd af kristaller, hvilkas skönhet dock
försvann, sedan de en stund utsatts för luftens inverkan.
Slutligen påträffade vi några särdeles goda exemplar, hvilka
vi, sedan vi insvept dem i papper och bomull, lade ned i
en stor glasflaska i förhoppning att sålunda kunna föra dem
hem med oss välbehållna.
Kl, 3 e. m. anträdde vi vår utflykt till kratern. Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
