- Project Runeberg -  Geografiska skildringar för skolan och hemmet / Del 3. Afrika /
145

(1895-1898) [MARC] Author: Isak Fehr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dessa arabkaravaner. De marscherade för långsamt. Också
hade vi icke gjort mer än en dagsmarsch tillsammans i det på
dryg tull så pockande Ugogo, som i alla reseskildringar från
dessa trakter beskrifves som det fattigaste land med de
sniknaste och oförskämdaste infödingar, förrän jag
förlorade tålamodet och rusade i förväg med min lilla karavan,
som i allt ägde endast två gevär.

Efter två timmars marsch den 1 juni genom den
kuperade Kongeskogen, hvarunder jag hörde ett lejon ryta, kommo
vi till Hirindislätten. Vi passerade denna och slogv) läger
på andra sidan kl. 9,80 f. m. I dalen lågo några byar, och
således kunde jag gissa till, att vi måste betala tull här.
Min karavan ville stanna kvar här öfver natten, men som
vi endast marscherat 2 V2 timmar i dag, yrkade jag på
marschens fortsättande, och efter något bråk med mina män,
hvilket kom mig att glömma tullens betalande, fortsattes
marschen. Jag hade just lagt mig bekvämt i min hängmatta
och njöt af tanken att komma ännu ett stycke framåt i dag,
då jag plötsligt hörde en M’gogo-kvinna utstöta krigsropet
Ou-i-i-i-h!, hvilket genast upprepades när och fjärran, och
inom kort sågs den första gruppen af krigare i full skrud
komma framrusande och utföra den vildaste krigsdans några
steg från oss. Spjut, bågar och sköldar handterades med
mycken skicklighet, och deras enda klädesplagg, en till
skrefvet gående axelkappa, fladdrade för vinden. Deras
välformade ben och dräkten i öfrigt gjorde, att de på af stånd
liknade karikatyrer af spanska riddare; också kunde jag
ej underlåta att finna något komiskt i deras uppträdande,
hur farlig jag än kände min ställning på grund af den
fullkomliga öfverraskningen.

»Ju färre gevär jag har», tänkte jag, »dess lugnare
får jag vara», och därför stod jag kvar med händerna i
sidan och åsåg scenen med stort intresse samt med ett i
högsta grad välvilligt och uppmuntrande ansiktsuttryck. Min
karavan retirerade genast inom det barrikaderade lägret, då
vildarna följde efter dem och ställde sig på utsidan af
barrikaden samt hojtade och skreko som galningar, alla med
höjda spjut. Jag kände på mig, att ställningen började
blifva betänklig, fick hastigt tag i tolken och gick med
endast en liten spatserkäpp i handen midt in bland de
fient-Fehr, Geografisk Läsebok. III. IQ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:43:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/figeo/3/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free