Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verrazzano, som på uppdrag af konung Frans I i slutet af
år 1523 seglade ut från Dieppe för att med fyra fartyg
uppsöka en sjöväg till Katai eller Kina. Ehuru han
förlorade tre af sina fartyg vid Madeira, fortsatte han med det
återstående och landade vid den nya kusten i mars 1524
nära den nuvarande staden Wilmington på 34° n. br.
och seglade därifrån utefter kusten åt norr ända till 50°
nordlig bredd.
Ännu mer främjades forskningen genom fransmannen
Cartiers upprepade resor från Bretagne. Sannolikt hade han
redan före sin första upptäcktsresa seglat i dessa farvatten,
alldenstund sjömännen från denna kust redan från år 1510
fiskade vid New Foundland. De på djupa vikar rika
stränderna i trakterna kring New Foundland och längre åt söder
ända till Chesapeakeviken måste stärka tron på ett hafssund.
Cartier hoppades, som han själf säger, att finna det mellan
New Foundland och Kap Breton, alltså vid den sydliga
mynningen af den då ännu obekanta Lawrence-viken. Så
gällde hans resa åter samma uppgift, nämligen att finna
sjövägen till Indien. Han bröt upp från S:t Malo den 20
april 1534 och uppnådde New-Foundland den 10 maj. Här
bland drifis, storm och dimma trängde han fram mot väster,
emedan han trodde sig vara vid ingången till ett sund.
Omsvärmad af infödingarnas talrika båtar landade han i
New Brunswick, där snart en liflig byteshandel
utvecklade sig, då indianerna för knifvar och järnsaker med
största beredvillighet lämnade de vackraste pälsverk. Cartier
hade kringseglat hela New Foundland, som från den tiden
på kartorna alltmer förlorade karakteren af en arkipelag och
småningom sammanväxte till en enda ö. Det upptäckta
området erhöll namnet Nya Frankrike.
Målet för Cartiers nästa resa var att framtränga i dessa
trakter längre åt väster. Liksom vid Kolumbus’ andra resa
funnos nu många ädlingar beredda att söka sin lycka i det
nya landet. Han seglade uppför den stora
Lawrence-ström-men; då landskapet syntes mildare, ju längre han kom åt
sydväst, beslöt han att med sina minsta fartyg framtränga
längre. Så kom han till indianstaden Hoehelaga, som var
omgifven med en tredubbel ring af pallisader, hvarest han
mottogs af ett talrikt inhemskt folk. Där fick han ock den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
