Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
första dunkla underrättelsen om de stora sjöarna längre in
i landet. Under sina båda senare resor försökte han
kolonianläggningar, hvilka dock misslyckades. Först på
1600-talet grundlädes under Champlain varaktiga kolonier vid
Lawrence-floden.
För kännedomen om Amerikas polartrakter måste ännu
ett tredje, raskt uppblomstrande sjöfolk, britterna, fortsätta
sina forskningsfärder. Det gällde äfven för England att finna
en sjöväg till Kina; men då man förgäfves sökt den ända
till 50° n. br.. så återstod endast den kalla norden, och af
den västliga vägen till Indien, som Kolumbus först slagit
in på, måste blifva en nordvästlig väg, eller som det hette
under engelsk flagga: man sökte nordvästpassagen.
Frobisher företog tre år å rad tre resor till samma trakt, till
en djupt i landet inskärande bukt norr om Hudsonsundet.
Så till vida påminna hans färder om Cartier’s resor, som
alltjämt hade samma mål i sikte. Frobisher företog sina
expeditioner åren 1576 till 1578. Han har egentligen icke
upptäckt något annat än en bukt, som bär hans namn,
men som han utan tvekan förklarade vara ingången till
nordvästpassagen, hvarför den länge på kartorna kallades
Frobishersundet, en villfarelse, som först i våra dagar
blif-vit rättad. Mycket mer betydande voro de färder, som
1585—87 företogos af den skicklige sjömannen Davis, som
seglade åt norr genom det efter honom nämnda Davissund
och slutligen öfverskred 72° n. br. Den amerikanska
nordens natur har han riktigt anat, när han skref, att hela
Amerika i norden upplöste sig i öar. Hans efterföljare,
Hudson, sökte, djärfvare än alla sina föregångare, öfver
nordpolen en väg till Indien och Kina, men nödgades på sin
färd 1607 vända om vid isbandet mellan Ostgrönland och
Spetsbergen. Honom hafva vi atfc tacka för utforskandet
af Hudsonsundet och Hudsonviken under hans fjärde
polarfärd 1610. Tyvärr visade sig äfven denna väg som en
återvändsgränd, och så kunde Hudson med full rätt uttala
den öfveitygelsen, att endast i förlängningen af Davissundet
en passage vore tänkbar. Här framträngde Baffin under
åren 1611—15 ända till ingången af Lancaster- och
Smith-sundet. Därmed upphörde under två århundraden dessa
forskningsresor och upptogos först åter i vårt århundrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
