Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
områden, och genom en stor modern frihamn hoppas man
än ytterligare trygga stadens betydande handel.
Det är en besynnerlighet med hamnen, som man snart
blir varse: flodens yta är högre än gatornas nivå. För att
värna staden mot ödeläggande öfversvämningar har man
längs Mississippiflodens nedre lopp byggt dammar. Vid vanlig
vattenhöjd är skillnaden mellan floden och stadens niva
ungefär 1 V2 m, men vid högvatten kan Mississippi stiga mer
än 4 m, och följden blifver dessa förfärliga öfversvämningar,
som väcka uppseende och deltagande vida omkring i
världen. Det är staten Louisiana, som hårdast fått umgälla
nedhuggandet af Nord västerns aflägsna skogar.
New Orleans är en gammal god fransk stad. Det faller
genast i ögonen, då man kommer till hotellet, som är af ett
helt annat slag än de tråkiga, stora stenpalats, som man
fått vänja sig vid, då man rest genom Förenta staterna.
Här finnas hvarken vestibuler (förhall), marmortrappor eller
elevatorer (hissar). I hotellrummen finnes hvarken gas eller
elektricitet. I en blankpolerad messingsstake står ett
vaxljus. Det förefaller högst märkvärdigt i ett land, där man
under månader fått den underbara lampan tänd, blott man
tryckte med fingret på en knapp.
På morgonen dricker man sitt kaffe med mjölk och
spatserar sedan ut på Canal Street, stadens hufvudgata, som
är så olika en amerikansk gata. Husen äro alla låga,
uppförda i amerikansk, spansk, fransk och italiensk stil. Den
nedersta våningen är mot gatan som oftast utan yttervägg,
så att butikerna äro alldeles öppna. I dessa luftiga rum
och utanför under soltaket, alltså midt på gångbanan,
uppgöras affärerna. Liksom i Orienten finnes egentligen icke
någon gräns mellan gatulifvet och affärslifvet. Det hela
flyter tillsammans i ett brokigt virrvarr. Bostadslägenheterna
äro däremot mycket knapphändiga. Fönstren äro smala och
tillslutna med persienner, hvilket ater visar en af olikheterna
mellan den romanska och den anglosachsiska folkgrenen.
Fransmannen sluter väl till om sig i sitt hem. Amerikanen
låter genombryta murarna med stora fönster, som han drar
upp med en mekanisk inrättning; och i det fyrkantiga hålet
visar han sig själf i skjortärmarna.
Men det är icke byggnadssättet, det är det brokiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
