Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då vi ånga in i kanalen, upprullar sig för våra ögon
en tafla af molnhölj da berglandskap. Molnen ligga
sam-manskockade öfver bergen i mäktiga lager af svart,
blå-grå och silfvergl än sande färgton. Midt framför oss öfver
den östra horisonten är en blå remna i molnen, där de
guld-brämade kanterna af solbelysta skyar visa sig. Så småningom
blifva träden på öarna synliga med sin rika gröna löfskrud.
Vid middagstiden hinna vi fram till Midtelön, en 650 m
hög bergskägla i midten af kanalen. Stränderna på båda
sidor om denna utgöras af skogbevuxna gröna bergpartier
med här och där en enstaka snöfläck på de öfre inemot
600 m höga punkterna. Från topparna sipprar vattnet ned
liksom i smala band af hvitt skum, hvilka skymta fram
bland den gulaktiga eller mörka grönska, som bekläder de
rödbruna klipporna. Allt efter som vi färdas framåt, visa
sig bergsbäckarna och snöfläckarna i större mängd, och små
blåa glacierer blifva synliga på höjderna. Himmelen är
fortfarande mulen. Vattnet har en gulgrön färgton, kullarna
framför oss äro mörkgröna, nästan svarta ända ned till
vattenbrynet, medan de öfre spetsarna synas betäckta med
gulaktig mossa och lafvar. På afstånd afteckna sig öarnas
och bergens ytterlinjer i mörkt indigoblått, och öfver oss ha
vi den alltjämt föränderliga med gråa, svarta och
silfver-färgade moln betäckta himlarymden.
Vår färd går vidare, och utsikten blir allt mera
tilltalande och storslagen; bergen på ömse sidor resa sig till 600
m höjd, och snöfält och glacierer förekomma allt talrikare.
Vi komma nu in i de så kallade Engelska sunden, ett
af de vackraste partierna i hela kanalen. Här är farleden
knappast mer än 400 meter bred, och ångaren letar sig fram
på sin slingrande väg mellan tallösa holmar, alla betäckta
med en yppig växtlighet af träd, blommor och ormbunkar.
Man tycker sig färdas öfver en rad af små insjöar, och man
undrar i hvarje ögonblick, huru ångaren skall kunna leta
sig väg mellan klippor, öar och skogar, som tyckas bilda
ett ogenomträngligt stängsel vid horisonten. De
Engelska sunden erbjuda helt visst en af de naturskönaste
utsikter i världen, och inga ord kunna bibringa ett fullt
mot-svarigt intryck af dessa tjusande, men obebodda ensliga
nejder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
