Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
små skålar af ler eller bleck, i hvilka saften sipprar ned.
Efter som skålarna fyllas, tömmas de i ett stort kar;
vätskans färg är nästan mjölkhvit. Det gäller nu att utan
uppskof kunna begynna rökningen; om nämligen saften blir
för länge stående i karet, afskilja sig de oljeaktiga delarna,
och saften blir då obruklig eller kautschuken blir åtminstone
af sämre beskaffenhet. Ett slags skorsten med en smal
öppning bygges af ler eller jord. I denna antändes en eld
af ett slags torkade palmnötter, urucury, som gifva en stark
rök. När röken blifvit tillräckligt tjock, doppas en träpinne
i vätskan och hålles i röken; genast stelnar mjölk-saften till
en klump vid ändan af pinnen; denna doppas åter, och så
fortsättes, tills klumpen har uppnått en storlek af omkring
35 cm i genomsnitt. Därefter torkas den i solen och
antager en brunaktig färg.
Vi fortsatte färden uppför iloden och landade vid några
smärre handelsplatser. De voro hvarandra nästan alla lika:
ett par byggnader af stampad lera, omgifna af indianhyddor,
på några ställen en liten kyrka eller ett kapell, en öppen
plats med några palmträd rundt omkring, några banan- och
kakaoplantager och för öfrigt urskog. Seglatsen på floden
är lika enformig; man ser icke annat än vatten, urskog och
himmel. Värmen var mycket tryckande; den lilla bris, som
då och då kom, var östlig, och då ångbåtens kurs var nästan
fullt västlig, märktes ombord ingen fläkt.
Sedan vi passerat gränsen mellan Brasilien och Peiu,
landade vi vid Loreto, en vackert belägen plats med något
boskapsskötsel och odling af kakao. För en tjugo år sedan
tillverkades här en mängd fina halmhattar, s. k.
panama-hattar, som da stodo högt i pris. Jag har sett sådana slags
hattar, som värderades till flera hundra kronor stycket. De
göras för hand och äro så täta, att regnet ej kan tränga
igenom. De finaste äro ljusgula och så mjuka, att man kan
rulla ihop dem och stoppa dem i fickan.
Söndagen den 18 maj på morgonen kommo vi till
Yquitos, som har en hög och särdeles sund belägenhet, så
att man här icke har något ondt af gula febern, träskfebern
eller andra svåra sjukdomar, som eljes trifvas öfverallt i
Amazonbäckenet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
