Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under större delen af dagen. Den lilla ångbåten letade sig
fram mellan träden, hvilkas kronor ofta möttes från båda
sidorna af den smala floden. Jag hade aldrig tänkt mig
möjligheten af en sådan växtlighet: en oändlighet af
palmarter, jätteträd och tjocka busksnår; orchidéer och andra
blommor vällde fram öfverallt och gåfvo den mörkgröna
skogsbakgrunden en rent af förtrollande färgprakt. På
aftonen kommo vi till en utvidgning af floden och ankrade
utanför en liten ö. Här fanns fullt upp med de stora
laman-tinerna; jag lyckades döda en af dem. Moskiterna plågade
oss grymt den natten, och glada voro vi, då det blef dag.
Vi lättade ankar, så snart det blef ljust, och efter en
timme vända vi in i Rio Branco, hvars vatten har ungefär
samma färg som Amazonflodens. Nu begynnte Stradelli speja
efter sina indianer; han antog, att de hade rott honom till
mötes i sina långa kanoter. Och ganska riktigt, efter ett
par timmars seglats sågo vi en lång, låg kanot, rodd af‘ett
halftjog rödbruna indianer komma ned utför floden emot oss.
Snart sågo vi en till och så åter en. Efter hand voro där
väl en åtta till nio stycken, hvilka fullständigt omringade
ångbåten, som gick mycket långsamt.
Stradelli stod i fören och hälsade på sina vänner. Det
gick mycket allvarligt och värdigt till. Ingen högljudd
hälsning från någondera sidan, Indianerna akter ut i kanoten
sträckte fram handen vågrätt och rörde fingrarna upp och
ned. Några få ord växlades på indianernas tungomål —
Stradelli talade detta svåra språk mycket väl — den
brasilianska flaggan hissades på ångbåten, och så fortsattes
färden. Kanoterna kunde i godt mak följa med. Det var
långa, smala båtar, urholkade ur ett enda träd. Indianerna
sutto i båtens botten och paddlade med några egendomliga
åror, som mera liknade spadar.
Efter en kort seglats kommo vi till en liten öppen plats
vid strandbrädden, där ett jättestort träd lutade ut öfver
vattnet. Vid en gren af detta träd fastgjordes ångbåten,
och vi gingo i land. Indianerna voro allaredan där och
hade släpat sina kanoter upp på land den ena vid sidan
af den andra. Rätt många pratande och skrattande
kvinnor hade kommit dit och omringat Stradelli, som vänligt
hälsade på dem. Mig skänkte ingen någon uppmärksam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
