Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
förglömma att bränvinet då ännu icke uppslukade så stora
qvantiteter säd som nu. Att likväl innevånarne i landets inre
trakter till en stor del äfven i vanliga år lefde af barkbröd är
ganska troligt; att de på flere ställen gjorde det i
missväxtår är säkert. *)
I öfrigt voro de skilda provinsernas produkter
ungefärligen desamma, som i våra dagar. Österbotten hade rikedom
på tjära, smör och lax; Åbo län på säd, fisk m. m.;
Tavastland var kändt för sin linodling och producerade mycket
rofvor, dåförtiden för landet en lika vigtig växt som potatisen
nu; Nyland prisas för sin bördiga jord, sina ypperliga
jagt-marker och fiskställen o. s. v. Ännu mindre än i våra
dagar sysselsatte man sig då med trädgårdsskötsel. Likväl
funnos enskilda magnater, som genom beröringen med sydligare
länder fattat intresse för hortikulturen och hemkomne
använde en liten del af sina rikedomar på densammas införande i
Finland. Uti presidenten Jöns Kurcks trädgård i Åbo
bragtes till och med vindrufvor till mognad, och dessa voro af
den godhet att de kunde sändas till sjelfva drottningen och
andra iörnäma i Stockholm. ’)
Boskapsskötseln och jagten voro då af relativt större
betydenhet än nu. Ladugårdsprodukter kunde Finland aflåta till
Sverige. Ålands ost var välkänd och får man bedömma dess
godhet efter den tfill som derföre erlades i städerna, så efter-
’) Så skref t. ex. kyrkoherden i S:t Michel och Stora Savolax
till regeringen, att nöden 1648 i dessa trakter var så stor "att största
delen åto mossa och bark och många af hunger dödde". Kungl. Sv.
Riks Ark. Consistoriernas skrifvelser till regeringen, Ett konvolut med
påskrift: Wiborgs stift 1618—1718.
a) Wexionius: Epitome etc. Lib. VI cap. 5. "Jöns Kurck hör
oemotsägligen till de yppersta män, Finland frambragt. Till sinnet var
han ädel och rättrådig, i sitt kall vis och nitisk. Han var en lärd
lierre. Ägde ett betydligt bibliothek i fäderneslandets historia.....
Äfven af finska språket egde Jöns Kurck grundlig kännedom. Han
satte stort värde på vettenskapsmän, och var af dem tillbaka högt
skattad och vördad. I sitt lefnadssätt var Kurck lysande, praktfull och
frikostig." W. G. Lagus: Åbo Hofrätts historia, första delen pagg. 14
och 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
