Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
gaf den obetydligt den holländska. För ett Lif af denna
sistnämnda betaltes i lilla tullen 2 öre s. m. och för "Ålands
eller Finlands ost" 13/6 öre; men för den svenska osten från
Norrland endast 1 öre s. m. *) Fisket var en vigtig
inkomstkälla såväl för kustboerne som dem, hvilka bodde vid de stora
insjöarna i det inre landet. Särdeles lönande var
strömmingsfisket. "På några ställen fångas ströming, som hvarken i
afseende å godhet eller storlek eftergifver den skånska eller
skottska sillen", yttrar Wexionius. 3)
Landets öfriga produkter med undantag af
skogsprodukterna, voro af mindre betydenhet. Gustaf II Adolf hade
uppmuntrat bergshandteringen. Åtskilliga malmstreck
bearbetades i Nyland, der några jernbruk, såsom Svartå, Andskog,
Skafwasto o. s. v. under Karl Gustafs tid uppföras i
räkenskaperna. 3) Myrmalm upptogs ur en och annan sjö. *) I
Kimito fanns, enligt Wexionius, marmor, hvaraf de pelare som
prydde kungl, slottskapellet i Stockholm höggps; och i
Kexholms län i Kiitelä kapell anträffades ädla stenar och rubiner.6)
Något kalk brändes på Åland 6); saltpeter tillverkades i
Österbotten m. fi. ställen. Den fattiga kustbefolkningen i denna
’) Stiernman: Samling af Kungl, bref etc. II. 831.
2) Epitome Descriptionis etc. Lib. I. Appendix. — "Arengarum
vero incredibilis copia quotannis excipitur; quibus incolæ jusculo elixis,
frixis sive assatis, vel alias coctis vescuntur". . . . etc.
3) Sen. Ark. Nylands och T:hus landsbok 1656 pag. 220 följ.
4) Wexionius Epit. I. 25: "Rautalambi, ex cujus fundo ferreæ
mineræ extrahuntur."
5) "Tu Berg uti Kexholms lähn. ther uti skole wara edle stenar
till fångz; effter som och till K.Johan lefwererade wore Rubiner, som
ther uti tagne warit." Palmskölsk. saml. i univ. bibi. i Upsala.
To-pografica LXI. p. 97. Äfven Bureus i sitt förut citerade arbete har
denna uppgift: "In Kexholmiæ ditione apud Kidila effodiuntur gemmæ,
quas rubinos Kexholmicos, Rutheni Kidelsco camen vocant." Jemför
Wexion. Epit. I. 28. Märkvärdigt är att så många författare
öfverensstämma i denna uppgift, för hvars trovärdighet vi dock icke våga gå
i borgen. Numera ha ädelstensgrufvorna efterträdt^ af några enkla
fältspatsbrott i Imbilax.
6) År 1618 levererades ifrån Åland till slottsbyggnaden i
Stockholm 300 läster kalk. Cronholm. IV. 114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
