- Project Runeberg -  Finlands historia under Karl X Gustafs regering /
10

(1865) Author: Karl Ferdinand Ignatius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

landsort brukade dessutom årligen af hafsvattnet koka sig salt
till husbehof, och man umgicks denna tid verkeligen med
planer att införa ordentliga saltsjuderier i Finland. Assessorn i
Åbo hofrätt Magnus Rålambstierna författade i detta syfte ett
arbete "Liber de arte coquendi sales", hvilket dock icke blef
tryckt. *)

Ingen näringsgren har likväl på de sednaste tvenne
seklerna gått så framåt som handeln. År 1626 steg stora
sjötullen i Finland till 6,000 d. s., d. v. s. icke fullt en
ader-tondedel af sjötullen ifrån Sverige och ej ens hälften af den
ifrån staden Reval ensamt! 2) Erindras bör dock att dessa
6,000 d. s. endast utgöra tulluppbörden ifrån Åbo, Wiborg och
Helsingfors, hvilka då voro Finlands enda stapelstäder. De
öfriga städernas varuomsättning på utlandet gick vanligen
nästan uteslutande genom Stockholm, Åbo eller Reval. I alla
hänseenden var dock Finlands handel ytterst obetydlig, äfven
i jemförelse med Sveriges. Visserligen måste man antaga att
detta sistnämnda lands utvidgade handelsrörelse under medlet
af 17:de seklet äfven i någon grad utöfvade ett fördelaktigt
inflytande på vårt lands handel; men säkert är att denna på
långt när icke ökades i samma förhållande. 3J Vi sakna
väl tulluppgifter från Kristinas och Karl Gustafs regeringar,
som skulle bestyrka detta påstående, men år 1673 inbringade
stora sjötullen i Finland 16,419 d. s., en summa som
visserligen var nära tredubbel emot den af 1626, men som dock i
jemförelse med de framsteg Sveriges handel under samma tid
tagit, icke kan betraktas såsom något för oss
tillfredsställande. 4) För att upphjelpa sjöfarten utfärdade regeringen flere

’) Wexionius. Epit. L. VI. cap. 5. och Lagus: Åbo Hofr. hist.

I. 171-173.

2J Cronholm Sv. H. etc. IV. 585. År 1863 steg tulluppbörden
i Finland till 8,291,063 mark silfver.

3) Stora sjötullen i Sverige och Finland inbringade 1632: 220,500
d. s., år 1638 : 382,000 d. s., år 1653 : 534,000 d. s. och år 1662: 1,094,803
d. s. Carlsson. Sveriges Hist. under Konungarna af Pfalziska huset.

II. 64.

’) Sea. Ark. en bok med påskrift: "Räkningh för opbördh och
Vtgifft af Store Siötulls medlen uthi Finlandh pro anno 1673".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:43:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fihikarlx/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free