Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
landsbyggden. Utom bibeln och psalmboken, hade finska
språket redan att uppvisa en icke så liten religiös litteratur,
som på det evidentaste vittnar att ett starkt kristligt lif
förefanns. Den stela och andefattiga orthodoxi, hvartill
theolo-gin på denna tid urartade, hade ännu icke hunnit förqväfva
detta. Kyrkan var det ännu omyndiga folkets uppfostrarinna
till bildning och sedlighet. Den skattade väl sjelf mycket åt
tidens vantro; men dess missbruk och förseelser voro mången
gång lika mycket tidehvarfvets och stucko derföre icke så
bjert i ögonen. Biskoparne, såsom finska kyrkans högsta
embetsmän, utöfvade fortfarande ett slags faderlig uppsigt
öfver folket. Ett prof af det allmänna tänkesättet var det, att
då biskop Petræus den 27 September 1657 aflidit, ringdes det
efter honom uti alla stiftets kyrkor i tre dagar och orgeln i
domkyrkan fick icke höras på sex veckor. ’)
I ett nära samband med kyrkan stod den offentliga
undervisningen. Tanken uppå skolans emancipation, ehuru för tiden
icke fullkomligt främmande, hade ännu icke vunnit genklang hos
allmänheten och tillbakavisades dessutom af presterskapet såsom
ett kätteri, ett närmande till Calvinism. Åtskilliga ställen ur
bibeln (3 Mos. B. 10,11, Mal. 2, 7 m. fl.) åberopades såsom stöd
för kyrkans suprematsrätt öfver undervisningen; J) men denna
rätt hade dock otvifvelaktigt en vida fastare grund i de
dåvarande tidsförhållandena. Läroverken indelades, enligt
drottning Kristinas skolordning af den 7 Augusti 1649, i tre slag:
akademier, gymnasier och trivialskolor, hvilka sistnämnde
ytterligare underafdelades i högre eller fullständiga
trivialskolor och lägre eller barnskolor, motsvarande ungefär högre
och lägre elementarskolor nu för tiden. Under Karl X
Gustafs regering funnos, utom universitetet, följande offentliga
undervisningsanstalter för den lärda bildningen i Finland: ett
gymnasium i Wiborg och fyra trivialskolor i Åbo,
Björneborg, Helsingfors och Nykarleby. Vid det förstnämnda tjenst-
’) Åbo Tidn. 1792, N:o 31.
2) Thyselius. Bidrag till Svensk, kyrk. och läroverk, hist. 137,
138.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
