Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
gjorde sex lektorer och en sånglärare, hvilka år 1657
aflöna-des med tillsammans 1857 d. 16 ö. s. m. ’) Trivialskolorna
åter räknade på ordinarie stat fem lärare. Statsanslaget var
för dem alla fyra detsamma, nemligen 378 d. s., som
fördelades sålunda att rektor erhöll 150, konrektor 100, begge
kollegerne tillsammans 78, och præceptorn eller apologisten
50 d. s. m. Skolorna i Björneborg och Nykarleby
bekom-mo dock under Karl X:s regering icke ordentligen ut sina
anslag, af orsak att de voro belägna inom grefskaper, hvilkas
innehafvare icke ansågo sig skyldige att underhålla dem. Då
nemligen fjerdepartsräfsten blifvit besluten, förklarade grefve
Horn för skollärarne i Björneborg, att han icke vidare kunde
lemna dem deras vanliga deputat, utan hänvisade dem att
söka detta i kungl, kammarkollegium. Detta förordnade
äfven att deras löner skulle utgå af indragna kronoräntor; men
med beslutets verkställighet måste dock ha skett uppskof,
alldenstund presterskapet på 1660 års riksdag besvärade sig
öfver att Björneborgs skola icke hade något underhåll. I sitt
svar uttalade regeringen "det nådiga förtroendet till
enkegref-vinnan Horn, som Björneborgs grefskap än innehade, att hon
också framgent fortfara skulle med utgifvandet af hvad till
bemälde skolas underhåll af kronan anslaget var. 2) Huruvida
förtroendet rättfärdigades veta vi ej; det vissa är åtminstone
det att Terserus d. 10 April 1662 påminte regeringen "att om
icke Björneborgs skola blifver hulpen till sitt vanliga
underhåll, kan intet annat vara, utan han måste förfalla, der han
dock härtill hafver varit den förnämsta skolan i landet."
Ännu sämre var det bestäldt med Nykarleby skola, ty grefve
Tott inskränkte lärarenas antal till tre och bestod åt alla des-
’) Hvarje lektor (utom theologerne, af hvilka den enas lön var
317 d. 16 ö. s. m. och den andres 250 d. s.) aflönades med 272 d. 16
ö. s. m. samt hade sig dessutom anslagne vissa hemmans räntor.
Theologie lektorerna innehade præbende-pastorat. För att förstå
penningevärdet på den tiden erinras att en tunna råg kostade vanligen 2 J d.
s. m. Aflöningsstaterna för läroverken äro ur Senats-arkivets
landsböcker.
2) J. Tengström. Afhandling om presterl. tjenstgöringen och
aflöningen i Åbo stift. Del. III. pag. 570, 571.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
